Tunga axlar

Det började krypa i skinnet på mig inne på redaktionen. Tillslut kunde jag varken andas, tänka rationellt eller fatta ett klart sikte. Så jag sprang med harpuls till närmsta café och hamrade ned mig själv på första bästa stol. Byta miljö. Jag känner hur mitt tidigare liv, en trasig tillvaro, fortfarande sitter som ett levande samvete på axeln och vill omöjliggöra ett välmående. Inget unikt för mig, utan jag tror att man precis som en missbrukare finner alla gamla mönster trygga om man befunnit sig där i botten så pass länge. Som en alkolist vill ta till flaskan, tar jag till någon typ av nedstämdhet. Medveten om att det är fel, och att jag är värd och kapabel till så-mycket-bättre.

 

Jag har aldrig varit så på banan, som i dagsläget. Jag har lyckats hämta hem många personliga vinster och är väldigt lycklig. Men ibland kommer den smygande. Den känslan. Mitt missbruk av mig själv.

 

Nej, mina vänner. Vet ni vad? Jag tror det är dags för en belöning. En weekend med gott sällskap att ge i present till mig själv. Så måste det bli! Hur brukar ni belöna er själva?

 

3 kommentarer

3 kommentarer till Tunga axlar

  1. Mersiha skriver:

    Och så skriver du sådär SJUKTJÄVLABRA igen. Bara en sådan sak belönar mig. Du belönar mig genom att uppdatera bloggen. Du är så grym .

  2. Det tycker jag verkligen att du ska göra :)

  3. Catharina skriver:

    Allra helst vill jag belöna mig själv med ett par nya skor eller så, men pengarna brukar sällan räcka till mer än en halvliter hallonsorbet på ICA. Det duger ganska bra det också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *