Vägen till Vägen…

April 2018 en liten uppdatering av livet, jag lever och finns här och nu.

Med påsken bakom oss tänkte jag att jag kunde uppdatera er läsare lite om hur läget är nu. Vi har haft en del förluster i privatlivet inom min familj som påminner oss om hur sårbart livet är och att ta hand om varandra medan vi fortfarande har varandra. Sorg är inget roligt för någon att behöva ta sig igenom. Förutom sorg så har vi firat påsken med lekland (där jag utförde en 10 kortsläggning i tarotkort), universum och god hemmagjord smörgåstårta.

Min man har fyllt år och då åt vi ute på en amerikansk/svensk restaurang vilket passar mig som är halvamerikan och halvsvensk väldigt bra.  Jag har lämnat in skriftlig och utfört muntlig examination på magisterkursen i musik och hälsa och inväntar nu betyg. Förutom att jag har lyssnat mycket på motivational stuff så bestämde jag mig att nästa vecka gå på en inspirationsmässa i eget företagande andan. Jag trivs jättebra yrkesmässigt idag, dock är jag väldigt morgontrött. Jag tänker att entreprenörskap får vara lite av en hobby och bisyssla, men jag vill gärna lära mig mer om det. Nyfiken i en strut det är jag det. Lilleman kämpar på med sina fritidsaktiviteter och skola, känner mig stolt då han läst cirka 10 böcker nu på egen hand.

Mamma Diana vill gärna mata på med mer och mer böcker så i helgen hoppas jag på ett biblioteksbesök. I sommar har jag sökt en master kurs i mat och vin i historien och jag hoppas den blir inspirerande och skojig. Efter betygsättningen av min uppgift kan jag delge er här i bloggen lite om vad jag lärde mig om sambandet mellan hälsa och musik. Nu har vi lite vardagsrums saker som ska sättas ihop som kommit till oss levererat från Ikea, så sakta men säkert har vi byggt upp ett komplett hem på nytt. Step by step oh baby. Kommer ni ihåg new kids on the block? Joey var min stjärna som barn. Nu när ridning ingår som en friskvårdsförmån (i alla fall i den staden där jag bor), har jag anmält mig till vuxen ridskola, hoppas komma in i någon lämplig rid grupp, saknar hästar och ridningen enormt. Jag har börjat att prata med min biologiska pappa varannan Söndag också så det är skoj att lära känna honom.

Nej nu får jag hoppas att min ork räcker till att bygga ihop lite ikeamöbler ikväll. Lägger in lite bilder som har att göra med det jag har skrivit om. PEACE OUT!

 

Mars 2018 livet i allmänhet.

Hej på er alla,

Här kommer ett litet inlägg om tiden som varit sedan sist jag bloggade. Sitter i skrivande stund med selleri sticks och sevans hummus som jag dippar dem i. Nu för tiden försöker jag arbeta på min vikt som gått upp mer än jag tänkt och trott att den kunde göra.

Självklart ska vi kvinnor älska oss själva som vi är, däremot mår jag personligen inte bra av den vikt jag har nu. Jag blir lätt andfådd och känner mig inte lika vital och frisk som jag vill göra. Jag har startat tillsammans med min bästa Maria en facebookgrupp som heter 100 träningspass innan midsommar som är ett led i att uppnå mina mål. Däremot vet jag mycket väl om att jag behöver träna mig mer svettig och utmana mig själv mer än vad jag gör idag, när jag tränar. Nu är det mycket yoga och simning och på ganska låg motions nivå, det behövs steppas up, so to speak.

Har firat min fina Fatha som fyllde år nyligen och vi var på Magasingatans pinchos, super mysigt. Jag älskar att få lite av varje, så pinchos är ett koncept som passar mig bra, även om jag vet att många känner att de inte blir ordentligt mätta där, då får man helt enkelt beställa lite mer. Här nedan ser ni en bild på oss;

Idag har jag en städ dag och imorse var jag och Lilleman i kyrkan då vi var på palmsöndagens gudstjänst. Det är sinnesro att gå i kyrkan då och då tycker jag. Eftersom städning inte är min favorit syssla här i världen så varvar jag städ med något kul och håller på så ända tills det ser någorlunda rent ut i hemmet. Förra helgen och denna helg har jag sett en del bra filmer så lägger upp dem här som lite film inspiration till er läsare;

Rekommenderar er alla dessa filmer och jag ser dem alla som favoritfilmer till mig. Jag har även fixat ett visitkort gällande vägledning/coachning och nästa steg blir att fixa en hemsida. Har lyssnat en hel del på motivational clips och hjärntvättat mig med success. En sak var att skriva upp 21 mål som ska vara klara innan 2018-03-21 ett år dvs, den listan är med mig vart jag än går nu. Uppdaterar er om ett år om hur många jag lyckats boka av.

Ciao

En månad sedan sist, så bloggar av mig lite..

 Vi var på Scandinavium och kollade på deltävlingen här i Göteborg och det var jättekul. Lilleman utbrast -Mamma, det här var den bästa alla hjärtans dag presenten någonsin. Här ovan har ni mig i full mello mundering.

Jag har fortfarande kvar lite torrhosta som efterdyningar av den hemska influensa som var och är i år. Min man Gunnar har åkt på influensan efter mig och den är segdragen denna influensa, minst sagt. Förutom Mello så fick jag godkänt på en kurs som jag läst på Göteborgs universitet, så det var ju glädjande att jag fick 7,5 hp mitt i influensan, det var inte mitt ”proudest work”, om jag säger så. Jag är inne i en fas som handlar om att slutföra saker, saker som jag avslutade i samband med skilsmässan och allt strul som varit i mitt privatliv. Jag är ute efter en fullständig masterexamen och har massa masterpoäng nu. Jag har räknat ihop alla mina meriter från Mälardalens högskola, Mitt universitetet, Högskolan i Gävle och nu Göteborgs universitet. Jag har totalt 213 högskole poäng om jag nu räknat rätt varav 33 hp är master poäng. Jag läser nu en kurs i musik och hälsa som verkligen är ”right up my Alley”. Denna kurs ger 7,5 hp också om allt går som det ska. I sommar hittade jag en annan spännande kurs och i höst är planen att skriva klart Sociologi master uppsats som jag aldrig fullföljde. ATT FULLFÖLJA ÄR NU LEDORDET. Går allt som det ska har jag en FULLSTÄNDIG EXAMEN JUL 2018 med inriktning mot sociologi men med en egenkomponerad kompott av ledarskap, vittnesspsykologi och annat runt omkring.

Min Lilleman är med på fullföljande tåget han med nu. När allt med lägenheten hände tog han inte sin senaste karate gradering. Han gick hela terminen men då allt kring boendet i Göteborg hände oss, tröttnade han och gick inte på graderingen. Inte OK, men omständigheterna och livet kommer ibland i vägen för oss alla. Nu går han taekwondo och trivs jättebra med det, han tycker att det är roligare än karaten och nu ska vi FULLFÖLJA!!

Jag är ringrostig i det akademiska språket, men det känns kul att äntligen komma igång igen. Härom dagen var jag på tysta avdelningen inne i stadsbiblioteket och det var som att komma till himlen.

 

Vi har även varit i Östersund (min uppväxt stad) i slutet av Februari. Fick träffa barndomsvän, var på stadsmuseet, åt lunch på Arctura skybar och restaurang. Bilden nedan föreställer min mor och Lilleman i badhusparken Östersund.

Ja nu ska jag kämpa vidare här i livet. Ikväll är det finalen av melodifestivalen och jag tycker att Rolandz fuldans är hysteriskt rolig. Den jag hoppas vinner är nog hon Mariette kanske. Ser fram emot att få ordning på vardagsrummet så jag framöver kan bjuda hem folk. Vi har vardagsrummet kvar i vårat boende att få till och innan dess känner jag inte för att ta hem massa folk. Ja just ja, jag har ju gått upp 10 kg på ett år också. Nu jobbar jag ner det jag har gått upp, så det är en hel del träning som gäller. Puss och Kram ses på stan haha 😉

 

Skulle skriva om spiritualism, men skippar det..

Tänker att jag skriver om början på året istället. 2018 började med rejäl otur. På julafton förresten innan 2018 hann komma igång, så kastade någon en ”pucko” eller ”coocio” flaska rakt in i vårat fönster så glaset sprack. Vi fick det åtgärdet och jag misstänker att det var missriktat. Det var nog inte meningen att den som kastade flaskan ville ha sönder vårat hem, utan det var helt enkelt en berusad ung man som var arg.

Hur som så entrade jag 2018 med att hamna i den värsta influensan som jag någonsin varit med om (på riktigt i hela mitt liv). Jag är fortfarande idag 2018-02-09 hostig och snuvig. Blev däckad i influensan i 2 veckor och vart nog inte riktigt frisk förrän efter tre, vilket jag aldrig varit med om tidigare. Provade allt ifrån honung, ingefära, golden milk, cocilana, nässpray, strepsils, te, vitlök, lök i vatten, ja allt. Jag testade även att lyssna på helande ljud frekvenser för att bli av med det. Till råga på allt hade SVT tv inspelning i min kyrkokör som visas nästa vecka, men jag kunde inte vara med eftersom jag dessutom tappade rösten. Gjorde ett försök med ett rör sugtabletter från apoteket som heter ”revoice” för att återfå min röst, men universum ville sig inte att jag skulle vara med på det.

Mitt i min influensa händer det som jag heller aldrig varit med om, ett av mina barn bryter sin armbåge på skolrasten i en lek och jag får det där samtalet på jobbet om att liten har ont och misstänks ha brutit något. Det blev övernattning på barnakuten, operation och för första gången i hela mitt liv får jag dessutom begära ett läkarintyg på min hosta. Jag har aldrig varit sjuk så pass länge att jag varit tvungen att ha ett läkarintyg att visa upp för min arbetsgivare. Min Lilla har gips och ska ta bort det nästa vecka och det märks vad vi människor tar för givet att kunna ha två fungerade armar, vi som har det dvs. Nej nu menar jag inte att klaga, livet kan ju ändå te sig mycket värre. Vi har mat i magen och tak över huvudet och det är inte så för givet.

Imorgon ska vi till livesändingen och sitta i publiken på melodifestivalen, det är något jag drömt om sedan barnsben eftersom jag fortfarande är en schlager nörd, trots att det är mera show än musikalitet idag.

Ta hand om er, vi går mot ljusare tider.

Årskrönika 2017 och nu träder 2018 in.

Förra året bloggade jag min årskrönika på attitude 4 Life, men har nu min egen blogg.

Bloggen har jag döpt vägen till vägen eftersom jag är en nyfiken sökare som prövar på allt möjligt här i livet.

De jag prövar på syftar ofta till att läka och hela mig själv och att finna balans är något jag verkligen vill, men misstänker att det handlar om acceptans, att inte ”jaga” något och att leva i stunden. Vi vet hur vi ska göra ibland men ändå så fortsätter vi upprepa samma beteendemönster gång på gång. Hur bryter vi dem? Det är intressant för mig och jag är inte där än, även om jag önskade mer än allt att jag var.

Jag vill walk the talk, men ju mer jag lär mig om livet desto mer inser jag vilken skit jag är. Att växa andligt är ibland som när du studerar och helt plötsligt inser hur dum du egentligen är eftersom ju mer lager du har kunskap om desto mer inser du hur lite du kan och vet. Ju mer jag jobbat på mina karaktärsdefekter genom 12 stegs program för medberoende och ju mer jag öppnat upp och utforskat den spirituella världen och dess principer desto mer inser jag vilken svartsjuk och ibland missunnsam och ibland tävlingsinriktad person jag är och i början är det sådant motstånd och se den här skitens skit, tills du en dag kuvar dig för det faktum att du är mänsklig. Jag vet också att jag är en person som älskar oerhört mycket. Min familj, mina nära och kära och dem jag bryr mig om har jag oändligt med kärlek till. Mina fina sidor med mig som person är att jag har ett altruistiskt sinne och vill ”walk the talk”, jag vill vara en bra människa. Jag tror på att lyfta andra och få andra att nå sin fulla potential och tro det eller ej så tycker jag faktiskt om att när andra mår bra. Min svartsjuka och missunnsamhet kommer inte förrän det finns en anledning till det eller åtminstone vill jag tro att det är så. Kanske har jag inte kuvat mig helt också hållet.  En personlighet med mycket karaktär har båda sidor av myntet, båda ytterligheter. Jag brukar tänka att det största personerna är dem som vågar stå för vem dem är och erkänna sina båda sidor, eller kanske är det här hur jag känner mig just nu.

Nej nu till 2017

Januari.

Alla förberedelser inför flytten till Göteborg. Radhuset blev uthyrt för inflytt i Maj och renovering skulle ske av hela radhuset. Jag säljer min crosstrainer, möbler, verktyg ja mycket slopas för att börja det nya året i Göteborg. Till slut tar även relationen mig mellan och min partner slut på grund utav mycket komplicerade orsaker som jag helst inte vill ”outa” på en blogg även om jag kan vara så öppen som medger att jag har massor av karaktärs defekter.

Februari

I slutet av februari tar jag adjö av Eskilstuna och säger ”Hello” till Göteborg. Säger hejdå till alla dem som betydde något för mig och mitt hjärta och klart att det sticker till även om det är detta jag vill. Jag har då betalat två månader i förväg för ett andra handskontrakt i Hisingsbacka och hyr då av en kvinna som äger lägenheten men bor på annan ort. Allt verkar bra till en början men oj vad detta år ska tuffa till mig och jag har ingen aning då om vad som komma skall.

Mars

Min Lilleman börjar på en skola i närheten, jag börjar mitt nya arbete och vi försöker sätta en ny grund och hitta vår plats i en ny stad. Min stora son kommer och hälsar på till påsken och vi går till Air Hop ihop, vi åker på Lerums äventyrsbad med min bror och jag börjar känna lite livsglädje och smälter alla nya intryck och känner mig tacksam över att I did it. Jag flyttade!

April

Efter en mysig påsk med finbesök från min stora son kommer den bomben. Bomben som senare ledde till att jag idag lider av IBS och stressmage. Kvinnan jag hyr av säger att jag har en månad på mig att hitta något nytt då hon måste flytta in i sin lägenhet på grund utav ändrade familjeförhållanden. Här sitter jag tvåbarns mamma i Göteborg med ingenstans att ta vägen. Desperat sätter jag ut en blocket annons och beskriver att jag är djur fri, fast inkomst, rökfri och dessutom inte har någon betalningsanmärkning. Jag är i panik och chock då jag måste lösa detta för min lilla son. Det ringer ett par st på min desperata annons och helt plötsligt ringer en kille från just Hisingen och säger att han och hans familj gärna träffar mig för att hyra ut deras lägenhet då de ska flytta till en villa. Jag tänker att detta måste vara en gudagåva och nu kan ju dessutom min tonåring som bor i Eskilstuna flytta hem till mamma igen, där han bott i 11 år av sitt liv. Mannen och hans familj tar emot oss och visar lägenheten skriver kontrakt och han får förskottshyra som deposition. Hela familjen är med på blåsningen och i godan tro är jag den sista av 8 familjer som inser att vi blivit blåsta på förskottshyror. Lägenheten jag trodde att jag fixat på en dag visar sig vara någon annans bostadsrätt som dem som blev vräkta använt för att lura mig och 8 andra familjer på för att få ihop pengar. Det värsta var när killen säger till mig, det betyder mycket för oss att du är kristen och att vi hyr ut till en kristen tjej. Den meningen har etsat sig fast i mig rejält och som andligt tänkande person har det ställt till det mycket för mig hur jag ska förhålla mig till detta. Jag tror att naiva och godtrogna Diana dog där och så och bara några dagar innan avflytt från första lägenheten hade jag ingenstans att ta vägen med min son. De följande dagarna kunde jag ej arbeta, sova eller äta och jag fick då en mage som svällde upp som en ballong och mitt första utbrott av IBS. Den ångesten och smärtan som jag upplevde som bostadslös pga. en bedragare och som mamma önskar jag ingen människa på denna jord. Inte ens min värsta fiende.

 

Maj

En kollega på jobbet sträckte ut en hand och lät mig och min son få bo inneboende hos henne och hennes dotter. Jag kommer vara evigt tacksam för denna fina gest och jag var där i två månader tills jag fick mitt första handskontrakt 3 rok. Jag lärde mig en hel del om mig själv under denna period.

 

Juni

Jag och mitt ex har återupptagit kontakten och det enda jag kan säga eller skriva om detta är att jag tror att vissa är det helt enkelt meningen att du ska ha i ditt liv. Vi åker på en hemlig trip tillsammans till Milano för att se om vi kan ”work things out.”

Vi går även på en Coldplay konsert ihop, Coldplay är ”vårat band” och där känns alla låtarna som om de är skrivna just för oss.

 

Juli

Jag båda pojkarna och my ex whom becomes my man again åker till Köpenhamn och detta blir en väldigt lyckad familje trip och är ett fint minne jag kommer att ta med mig igenom livet. Även om vi bodde på en skum gata där all möjlig business pågick, så var det en riktigt lyckad familjeresa. Jag flyttar in i min EGEN lägenhet i Göteborg och Lilleman skrivs in på ännu en ny skola och där sätter jag punkt för att han ska byta skolor då jag tycker att han har haft nog med förändringar i sitt liv. Jag sjunger även tre solo låtar på min väninnas disney bröllop i Mariefred.

 

Augusti

Jag får en bisyssla i form av att arbeta på en tarotlinje, ytterst extra knäck, men ändå. Det är roligt att vara en av dem utvalda som får arbeta för något ny uppstartat. Jag inser att jag en dag vill driva eget, men vad, när och hur återstår.

Entreprenörskap ingår dock i mig som person och jag hoppas att en dag hitta just den grejen som jag kan börja med smått och sedan utveckla stort. Jag är fruktansvärt morgontrött och som egen slipper du sådant, men för att komma dit ligger det så mycket jobb och då slipper jag inte undan tidiga mornar så det är bara att acceptera att min hjärna inte är anpassad för tidiga mornar samtidigt som jag helt enkelt måste anpassa mig och ställa mig i ledet.

 

September

Försök till att starta upp ett hem på nytt, införskaffar möbler, men är än i skrivande stund långt ifrån klar med vad som benämns som ett riktigt hem. Sedan har jag en tendens att bygga upp i mitt huvud så som jag vill att det ska vara utan att acceptera att det är en stegvis process. Min lillprins fyller år.

 

Oktober

Svampplock med min minsting och skogsturer bland de vackra löven förgyllde min vardag. Går ut med min vän Veronica runt Halloween. Konstigt nog är det fortfarande möjligt att sitta på uteserveringar med hjälp av infravärme i Göteborg, kanske var det sena september. Nej nu sviktar minnet, går över till november istället.

 

November

Slutet på november går jag med i kören i kyrkan där jag bor. Mysigt att hitta ett andhål igen, vilket får mig att vilja blogga och meditera och njuta av livet igen. Jag, min partner och Lilleman bygger trygghet och en grund som familj och det känns bra att detta stegvis. Jag fyller 35 år och enligt vissa spirituella tankar är det när du fyller just 35 som du lever i kronchakrat, toppen, lotusblommans krona strålar. 2018 är också the twinflame year, så det blir spännande att se vad det har att erbjuda.

December

Även min Lilleman börjar i kören och nu är vi tre sångfåglar i denna familj. Det betydde mycket att min partner kom och tittade på oss när vi uppträdde med luciafirande i kyrkan för ett par veckor sedan. Detta år har varit en resa utan dess like och allt har varit allt annat än rosenrött, men kanske är detta ett av de mest lärorika åren någonsin. Efter allt detta känns det bra att livet äntligen börjar ha en ny väg och inför 2018 har jag en riktigt bra känsla.

 

 

 

 

 

 

Förra årets årskrönika

Här kan ni läsa min årskrönika förra året.

Innan jag skapade denna blogg vägen till vägen, som är ett spännande namn för en sökare som mig, följ med mig på min resa mitt i livet.

Diana Kleisley – Nyårskrönika

 


Sida 2 av 3123