En bra sömn är otroligt viktigt för både hälsa och själ.

Hej alla,

Just nu när jag sitter här på balkongen och andas in en fräsch doft av både ren luft men också utav hur rent det blir i luften efter en städning, så tänkte jag passa på att ta upp något viktigt – vilket är självklart en bra god natts sömn. En bra god natt sömn gör att man kan samla en massa energi inför morgondagen men också inför andra saker som man eventuellt har planerat.

2092895_orig_563229332a6b2246fd6a2a1f

Som många av er vet så påverkas vi ju extremt mycket av sömnen och det kan jag med egna erfarenheter tala om, då jag själv lider av grova sömnproblem. Att inte kunna koppla av eller känna en stor ångest och stress inför sömnen är otroligt påtagligt och kroppen rent generellt sätt mår faktiskt inte bra utav dessa problem. Varken fysiskt eller psykiskt. Kroppens funktioner stängs ner tillslut och man tappar praktiskt taget intresse för allt runt omkring sig. Man tappar sin normala prestanda och den psykiska delen ska vi inte ens tala om – den psykiska hälsan påverkar enormt mycket när det gäller att inte få en regelbunden sömn och ro.

Jag vet att många brukar tala om att koffeinintag och sockerintag sent på kvällarna brukar vara en stor faktor till sömnen, men det är faktiskt sällan jag hör folk tala om i min omgivning, att ren och frisk luft är minst lika viktigt. Det är väldigt sällan man stöter på folk som pratar om ren luft, vilket är mycket märkligt då dessa två saker också har en stor inverkan på kroppen samt sömnen, sen får vi heller inte glömma att hjärnans funktioner blir så mycket bättre utav dessa två faktorer.

kaffeebohnen

Utav mina egna erfarenheter som dessutom lider av sömnproblem tycker att ren och frisk luft, inte bara i hemmet, utan allmänt gör att jag mår så mycket bättre än vad jag egentligen hade gjort. För att jag skall må som bäst och kunna sova ordentligt så måste jag ha ren och frisk luft runt omkring mig, då instängd luft påverkar min sömn fruktansvärt mycket. Om man söker på nätet så finns det flera lösningar, allt från hemmagjorda varianter till olika FTX-aggregat som både verkar rena och återvinna luft. Med ren och frisk luft så vet vi ju alla att man faktiskt känner sig mer utvilad och kan prestera 100 gånger bättre och inte bara i hemmet utan även på en arbetsplats, på gymmet om man nu tränar, har andra fysiska aktiviteter etc. Man mår helt enkelt allmänt bra och fungerar så mycket bättre i vardagen. Hjärnan mår också bra utav frisk luft och det sägs också att även om man är sjuk så skall man inte bara ligga still i sängen hela dagarna utan gå ut och få lite frisk luft då och då, för som sagt – frisk luft gör att kropp och själ mår så mycket bättre och man känner sig betydligt mycket starkare, både fysiskt men också psykiskt.

Vad tycker ni läsare om detta? Håller ni med om att frisk och ren luft gör att man sover bättre på kvällarna eller tycker ni tvärtemot? Hur påverkas ni av allt och vad gör ni för att kunna sova bättre? Det hade varit intressant att veta då vi alla hanterar vår dagliga sömn på helt olika sätt, vare sig man har sömnproblem eller inte.

zzz

0 kommentarer

Munhygien och AquaDental.

Hej allesammans,

Just nu, i denna sekund, så vill jag prata om en del saker som jag tror faktiskt påverkar oerhört många människor i dagens samhälle och som är bland de vanligaste hos oss individer vilket är munhygien och tandläkare samt tandläkarskräck – mina erfarenheter, mina framsteg och hur jag har upplevt allt genom åren som en extremt rädd patient.

Mitt så kallade ”liv” började ganska simpelt hos en tandläkare med vanliga rutiner och besök som dem flesta barn får uppleva någon gång i livet under sin uppväxt! Allting gick toppen varje gång och mina besök var inte svårare än så. Precis som många andra små barn får göra under sina första besök och undersökningar hos tandläkare någonsin. Men sen så kommer man ju till de stadiet i livet där man växer upp och saker och ting blir alltmer komplicerat – i alla fall hos mig. Jag kan inte stå för svars för andra individer utan jag utgår ifrån mina erfarenheter när jag skriver detta inlägg.

dentist1_103515510

Jag hade aldrig några fasta tider eller någon fast ”punkt” i min uppväxt där jag blev tillsagd att ”nu skall man borsta tänderna” och inte glömma av munskölj efteråt för den bästa effekten någonsin! Sådan sak existerade aldrig och sötsaker var en stor trygghet hos mig, likaså min napp som jag hade rätt länge faktiskt. Jag började med andra ord att få problem med mina tänder. Jag fick en massa hål, tandköttet var oftast svullet och inflammerat samt hade ett överbett på grund av själva nappen (som numera inte finns – tack och lov för de!).

Mina besök hos tandläkaren blev alltmer oftare.. Fram tills den dagen jag skulle laga ett hål och blev riktigt rädd – det är även här jag utvecklar en oerhört kraftig tandläkarskräck. – Det var bara en liten simpel grej som att tandläkaren som jag hade då, på den tiden, inte förvarnade mig att hen skulle bedöva mig med en spruta utan visar den för mig och kör sedan bara in den vid tandköttet eftersom jag gapade hela tiden under undersökningen. Denna dagen minns jag så tydligt så att jag nästan än idag kan bli rädd utav bara den tanken. Detta har varit min sämsta tandläkarupplevelse någonsin eftersom de var detta som påverkade min tandläkarskräck oerhört mycket efteråt. Därmed så anser jag att detta berodde helt enkelt på tandläkaren och inte på någonting annat. Hen skulle ha förvarnat mig innan eftersom de var kravet jag hade i och med att jag var livrädd för sprutor och ville vara förberedd innan så att jag kunde få en chans att hinna varva och lugna ner mig själv.

Efter den händelsen så blev min tandläkarskräck oerhört kraftig och jag klarade inte av att gå till tandläkaren! Jag vart livrädd och grät varje gång. Det fanns en period i mitt liv där jag fick en specialist som riktade sig emot barn och vuxna som hade kraftig tandläkarskräck. Jag fick bedövningsspruta, bedövningssalva och jag fick också använda mig utav lustgas på varje besök och undersökning, just av den anledningen att min skräck var såpass enorm att jag urartade en kraftig ångest och ett flertal panikattacker.

Åren gick och jag blev alltmer slarvig med tandborstningen och hålen i tänderna kom ofta tillbaka. Trots att jag hade en specialist så var de på gränsen att inte ens specialisten kunde hjälpa mig och min kraftiga rädsla! Det blev riktigt illa i slutet och jag vägrade att sätta mig i en tandläkarstol över huvud taget! Jag hade blivit skrämd för livet. Jag hade tappat hoppet och förtroendet för tandläkare.. Det fanns ingen glädje kvar över huvud taget! Den lilla glädjen jag hade för dessa människor var helt borta..

tandlakare

Men en dag så fick jag en vändning i livet och insåg någonstans långt inom mig att jag måste försöka kämpa. Att alla är inte likadana och att det är naturligt att vara rädd. Att det är väldigt vanligt hos människor och att jag inte var ensam på jorden om att tycka så som jag gjorde. – För 5 års sen började min långa period hos tandläkaren med oerhört många återbesök och undersökningar eftersom mina tänder var i ett rätt så dåligt skick och flera av tänderna längre bak fick jag dra bort för att nerverna hade antingen slutat fungera eller var förstörda på grund av att jag inte hade skött dem under åren.

Jag var fortfarande livrädd och skräcken satt fortfarande kvar i mig, men jag hade världens bästa och världens mest underbaraste tandläkare någonsin! Jag har aldrig mött en tandläkare som är så omhändertagande emot sina patienter och dennes individuella val som hen var – det var helt magiskt i mina ögon! Tiden gick och jag började alltmer få ett förtroende för denne tandläkare. Jag började se glädje och hopp igen. Jag längtade nästan till varje återbesök och undersökning, just av den anledningen, att jag skulle få träffa min favorit tandläkare som fortfarande än idag ligger mig varmt om hjärtat! Med tiden som gick så kunde hen själv se att min skräck försvann sakta men säkert. Hen tog det alltid lugnt och lät mig känna mig bekväm och lugn vid varje tillfälle som vi skulle träffas vilket var rätt ofta med tanke på hur mina tänder såg ut.

Jag hade hen konstant i 4 års tid och det tog cirka 1½ år-2 år innan min tandläkarskräck försvann helt och hållet! Det är tack vare denne tandläkare som gör att jag är fri från skräcken idag. Hade det inte varit för hen så hade jag nog inte haft kvar mina tänder, utan dem hade med all säkerhet börjat lossna med tanke på hur dålig jag var med att ta hand om dem. Detta har varit min bästa upplevelse någonsin hos en tandläkare och jag kan än idag tacka hen för allting. Jag skulle aldrig med handen på hjärtat byta tandläkare! Jag är så van vid hen att all min tillit finns bara hos denne och inte hos andra människor. Jag försökte göra detta vid ett tillfälle men jag kände bara hur tandläkarskräcken kom tillbaka, och allt blev som på ruta ett igen – jag tänker inte tillåta mig själv begå samma misstag igen som förr!

Examining mouth

Peppar, peppar ta i träd så har jag aldrig behövt ha tandställning vilket jag trodde att jag skulle behöva under en lång period på grund av mitt överbett men det försvann med tiden och jag är fruktansvärt tacksam över det! Idag så har jag inte ett lika stort överbett som jag hade när jag var betydligt mycket yngre. Jag har ett litet överbett som inte tar skada på mina tänder eller försämrar min talförmåga eller min munhygien. Däremot så skulle jag kunna skaffa tandställning om överbettet inte hade blivit förbättrad eftersom jag tycker att tandställning är gulligt och man har den endast av en bra anledning – att få bättre och finare tänder! När jag var ung så var tandställning väldigt töntigt och nördigt men numera uppfattas det bara som något gulligt vilket jag tycker är bra i sig för att folk skall inte behöva känna sig dumma utav en tandställning.. Man skall inte behöva uppfattas som varken töntig eller ful, utan man skall snarare uppfatta de som att personen ifråga tar hand om sina tänder och munhygien.

Om du är i en liknande situation som mig eller känner någon i din närhet som har problem och/eller bekymmer över sina tänder? Kanske vill denne laga ett hål, fixa en tandställning, göra implantat eller gå på en konsultation? Då tycker jag att ni skall vända er till AquaDental kliniken som finns både i Göteborg och Stockholm eftersom dem utför tandreglering, tandimplantat, estetisk tandvård m.m för att göra ditt leende så perfekt som möjligt. Dem använder sig av den senaste tekniken och priserna variera beroende på vilken behandling du utför. Fördelen med AquaDental är att dem är anslutna till Försäkringskassan samtidigt som du också kan göra en delbetalning på 24 månader, helt räntefritt! Hur grymt är inte det? Du kan alltså få alla dina tänder fixade med en delbetalning på 24 månader utan att behöva oroa dig om hur hög räntorna skall bli vilket för mig känns fantastiskt för alla är värd att få ett vackert leende oavsett den ekonomiska delen och bakgrunden man har. Det bästa av allt är att du kan boka tid samt boka akuttider via hemsidan vilket är riktigt bra i mina ögon! Det underlättar vardagen en hel del och framför allt er som har barn eller kanske inte har tillgång till en tandklinik i närheten – allt detta för att du skall få det så bra som möjligt på bästa sätt!

maxresdefault

0 kommentarer

100 ovanliga fobier – som faktiskt existerar!

Här nedanför så har jag listat 100 ovanliga fobier som faktiskt finns och existerar bland oss! Har du någon av dessa fobier, eller någon annan fobi som inte är listad här nedanför? Hur hanterar du din vardag? Går du på någon form av behandling? Kommentera gärna i inlägget. Hade varit intressant att få läsa era åsikter och tankar kring fobier.


1. Venustrafobi.
– Rädslan för vackra kvinnor.
2. Antropofobi.
– Rädslan för människor eller för att någon ska komma på besök.
3. Afefobi.
– Rädslan för beröring.
4. Autodysomofobi.
– Rädslan för dofter.

5. Deinofobi.
– Rädslan för middagsbjudningar.
6. Nomofobi.
– Rädslan för att mobiltelefonen ska vara utan täckning, att dess batteri skall ladda ur o.s.v.
7. Soteriofobi.
– Rädslan för att bli beroende av någon annan.
8. Sociofobi.
– Rädslan för att bli bedömd av andra personer.

9. Gamofobi.
– Rädslan för att gifta sig.
10. Syngenesofobi.
– Rädslan för alla man är släkt med.
11. Ecclesiofobi.
– Rädslan för kyrkor.
12. Ornithofobi.
– Rädslan för fåglar, särskilt duvor.

13. Lutrafobi.
– Rädslan för uttrar.
14. Equinofobi.
– Rädslan för hästar.
15. Zemmifobi.
– Rädslan för den nakna enorma mullvadsråttan.
16. Aerofobi.
– Rädslan för att bli smittad av något via luft.

17. Pteridofobi.
– Rädslan för ormbunkar.
18. Antofobi.
– Rädslan för blommor.
19. Ancraofobi.
– Rädslan för vinden, blåst.
20. Helifobi.
– Rädslan för solljus.

21. Aurorafobi.
– Rädslan för norrsken.
22. Chionofobi.
– Rädslan för snö.
23. Spectrofobi.
Rädslan för sin egen spegelbild.
24. Athazagorafobi.
Rädslan för att glömmas bort.

25. Gelotofobi.
– Rädslan för att andra ska skratta åt en.
26. Selenofobi.
– Rädslan för månen.
27. Aurofobi.
– Rädslan för att hitta guld.
28. Ereuthofobi.
– Rädslan för rött ljus.

29. Assymetrifobi.
– Rädslan för omatchande sockar, asymmetriska ting och liknande.
30. Genufobi.
– Rädslan för knän.
31. Automatonofobi.
– Rädslan för människolika figurer, så som vaxdockor eller skyltdockor.
32. Atefobi.
– Rädslan för ruiner och gamla byggnader.

33. Aulofobi.
– Rädslan för instrumentet flöjt.
34. Dextrofobi.
– Rädslan för att ha objekt placerade till höger om en.
35. Linonofobi.
– Rädslan för snören.
36. Papyrofobi.
– Rädslan för papper.

37. Domatofobi.
– Rädslan för hus och att vistas inomhus.
38. Tachofobi.
– Rädslan för höga hastigheter.
39. Xerofobi.
– Rädslan för att bli uttorkad.
40. Arithmofobi.
– Rädslan för siffror.

41. Bathofobi.
– Rädslan för djup.
42. Cainofobi.
– Rädslan för allt som är nytt.
43. Macrofobi.
– Rädslan för att få vänta länge på nånting.
44. Hagiofobi.
– Rädslan för heliga figurer och idéer.

45. Sofobia.
– Rädslan för att lära sig något nytt.
46. Barofobi.
– Rädslan för gravitation.
47. Rhabdofobi.
– Detta är ett ångestsyndrom som innebär en rad olika saker; rädslan för trolleriet och trollstavar, bli slagen med ett järnrör eller hårt kritiserad.
48. Symbolofobi.
– Rädslan för symboliska idéer.

49. Chronofobi.
– Rädslan för tid.
50. Mnemofobi.
– Rädslan för minnen.
51. philosophfobi.
– Rädslan för filosofi.
52. Ablutofobi.
– Rädslan för att duscha eller bada.

53. Amaxofobi.
– Rädslan för att åka bil.
54. Agyrofobi.
– Rädslan för att korsa en väg.
55. Chorofobi.
– Rädslan för att dansa.
56. Ergofobi.
– Rädslan för arbete.

57. Kyphofobi.
– Rädslan för att böja sig ner.
58. Mageirocofobi.
– Rädslan för att laga mat.
59. Scriptofobi.
– Rädslan för att tala inför publik.
60. Sitofobi.
– Rädslan för att äta.

61. Basifobi.
– Rädslan för att stå eller sitta upp eftersom det innebär att man kan ramla.
62. Cathisofobi.
– Rädslan för att sitta ner.
63. Bolshefobi.
– Rädslan för bolsjeviker.
64. Apotemnfobi.
– Rädslan för människor med amputerade kroppsdelar.

65. Walloonofobi.
– Rädslan för Valloner.
66. Parthenofobi.
– Rädslan för oskulder och unga kvinnor.
67. Ephebifobi.
– Rädslan för tonåringar.
68. Pedofobi.
– Rädslan för barn.

69. Dutchfobi.
– Rädslan för holländare.’
70. Heterofobi.
– Rädslan för heterosexuella personer.
71. Transfobi.
– Rädslan för transvestiter och transsexuella personer.
72. Hoplofobi.
– Rädslan för personer som äger pistoler.

73. Iatrofobi.
– Rädslan för läkare.
74. Albuminurofobi.
– Rädslan för njursjukdomar.
75. Aeronausifobi.
– Rädslan för att kräkas till följd av illamående när man flyger.
76. Amychofobi.
– Rädslan för skrapsår.

77. Anklyofobi.
– Rädslan för att ens joint ska sluta fungera.
78. Blod-injektion-smitta-fobi.
– Rädslan för blod, injektioner och vård där något sprutas in i kroppen.
79. Body dysmorphic disorder.
– Personer med denna störning tror att de har en mängd fysiska missbildningar, eller är fobiskt rädda för att de ska få det.
80. Ataxiofobi.
– Rädslan för att ens muskler inte ska fungera ordentligt.

81. Infektionsfobi.
– Rädslan för infektioner.
82. Syphilofobi.
– Rädslan för syfilis.
83. Chemofobi.
– Rädslan för kemikalier.
84. Rhypofobi.
– Rädslan för att bajsa.

85. Allodoxafobi.
– Rädslan för åsikter.
86. Porphyrofobi.
– Rädslan för färgen lila.
87. Arachibutyrofobi.
– Rädslan för att jordnötssmör ska fastna i gommen.
88. Blennofobi.
– Rädslan för slime.

89. Cardiofobi.
– Rädslan för ens eget hjärta och hjärtsjukdomar.
90. Coprastasofobi.
– Rädslan för att bli förstoppad.
91. Didaskaleinofobi.
– Rädslan för att gå till skolan.
92. Nomatofobi.
– Rädslan för namn.

93. Lipofobi.
– Rädslan för fet mat.
94. Hormefobi.
– Rädslan för att drabbas av chock.
95. Sesquipedalofobi.
– Rädslan för långa ord.
96. Fobofobi.
– Rädslan för fobier.

97. Hellenologofobi.
– Rädslan för förvirrande, teknisk terminologi.
98. Cymofobi.
– Rädslan för vågliknande rörelser.
99. Pteronofobi.
– Rädslan för att bli kittlad med fjädrar.
100. Optofobi.
– Rädslan för att öppna ögonen.

1 kommentar

Lizzie Velasquez – Neonatal Progeroid Syndrome.

Lizzie Velasquez, från Austin i Texas har en mycket ovanlig sjukdom som gör att hon inte kan upp i vikt – trots upp till 8.000 kalorier i form av 60 portioner mat om dagen. När Lizzie föddes, fyra veckor för tidigt och med en vikt på blott 1.190 gram – upptäckte läkarna att det knappt funnits något fostervatten som skyddat henne i livmodern. För närvarande ingår hon i en genetikstudie i Dallas. Där misstänker forskarna att hon lider av Neonatal Progeroid Syndrome, som orsakar bland annat accelererat åldrande och fettförlust från ansikte och kropp.

Tänk om jag bara var hälften så stark som hon är, det är helt sjukt. När man ser sånt här så inser man verkligen hur mycket man klagar egentligen.. Träffar en rätt i hjärtat! Hon är så oerhört stark!

0 kommentarer

Leukemi – En cancersjukdom.

Allmänt om cancer:
Det finns nästan lika många cancertyper som vi har celltyper i kroppen, alltså cirka tvåhundra. Cancer är ett samlingsnamn för sjukdomar som uppstår då mutationer gör att cellernas förökning blir abnormal. Mutationer sker när DNA-kopieringen misslyckas. Alla celler förökar sig genom delning. Det som gör att cancern fortsätter växa beror på att det finns en starttriplett men ingen stoptriplett i DNA-koden för tillväxt. (Peinerud et al 2003). En normal cell vet när det är dags att dela sig, sluta dela sig och när den ska dö tack vare s.k. styrgener (Gillå 2007). Olika celler lever olika länge.

Det finns vissa forskningsresultat som tyder på att cancer inte är direkt ärftligt, men att vissa släktens organ är mer mottagliga för vissa typer av cancer (Peinerud et al 2003).

Vad är leukemi?
Ordet leukemi kommer från grekiskan och betyder vitt blod. Leukos = vit och hemi = blod. Namnet sjukdomen fått beror på att det är de vita blodcellerna som har drabbas av cancer (Strindlund 2000).

Definitionen av Akut leukemi (Leuchemia acuta), enligt Cancerfonden:
”Akut leukemi är ett samlingsnamn för flera former av blodcancer. Gemensamt för dessa sjukdomar är att omogna, vita blodkroppar förändras och börjar föröka sig okontrollerat så att de konkurerar ut normala celler i benmärgen.”.

Definitionen av Kronisk leukemi (Leuchemia chronica), enligt Cancerfonden:
”Kronisk leukemi innefattar flera olika sjukdomar som karaktäriseras av att vissa vita blodkroppar canceromvandlas och tränger ut normala celler i benmärgen och blodet.”.

Vad innebär det att ha leukemi?
Att drabbas av leukemi är ett mycket hårt slag mot barnet och hela familjen. Från att tidigare ha varit pigg och aktiv till att relativt snabbt hamna på ett regionsjukhus innebär en helt ny tillvaro.

Inledningsvis sker mycket utredningar med bland annat blodprov, röntgen, benmärgsundersökning, stick i ryggen samt inoperation av en Port-a-Cath (PAC). En PAC är en dosa som läggs under huden, ofta på övre delen av bröstet. Till dosan kopplas en kateter som går till ett centralt blodkärl. Genom PAC ges cytostatika och andra mediciner. Prover kan också tas genom denna. Mycket utförs självklart när barnet är sövt, men inte allt. Under utredningstiden är både barnet och övriga familjemedlemmar oroliga och ängsliga.

När diagnosen är klar börjar en mycket krävande behandling, speciellt under det första behandlingsåret. Den totala behandlingstiden, när det gäller akut lymfatisk leukemi, är 2-2,5 år. Barnet är under denna tid mycket infektionskänsligt, inledningsvis av både sjukdom och behandling och efter hand enbart av behandlingen. Känsligheten för infektioner gör att barnet under det första halvåret av behandlingen inte kan vistas i vilka miljöer som helst, exempelvis köpcentra, och eventuellt inte heller på dagis. Släktingar eller vänner som har någon infektionssjukdom kan som regel inte träffa barnet eller besöka familjen. De infektioner som barnet kan drabbas av kan bli livshotande och kräva vård på intensivvårdsavdelning. Behandlingen innebär vidare att barnet tappar håret. Små barn klarar detta utan större problem. Lite större barn eller tonåringar tycker många gånger att det är oerhört jobbigt. Peruk kan vara till hjälp.

Ett annat bekymmer som orsakas av behandlingen är smärtor i muskulaturen, ofta i benen men ibland även i käkmuskulaturen. Blåsor i munnen är en annan mycket påfrestande biverkan av behandlingen, vilket gör att barnet kan få svårt att äta och prata.

Tack vare bra mediciner mot illamående klarar de flesta barn behandlingen utan alltför mycket illamående. Fortfarande är kräkningar dock inte ovanliga under den tunga cytostatikabehandlingen.

En aspekt vid vården av barn med leukemi är att barnen ofta är i förskoleåldern. Det innebär att de som drabbas oftast är unga familjer med flera små barn och kanske även syskon på väg.

Rent socialt påverkas såväl barnet som hela familjen. Barnet har under långa perioder inte möjlighet att vara på dagis. Skolbarn kan få svårt att klara skolan. Det förekommer att barn i skolåldern, speciellt från mellanstadiet och uppåt, gör ett års uppehåll i skolgången. Härigenom förlorar de sina gamla klasskamrater och måste börja i en ny klass. Inledningsvis är båda föräldrarna sjukskrivna och kan därefter uppbära tillfällig föräldrapenning efter behov, något som verkligen behövs då det i praktiken är omöjligt för båda föräldrarna att arbeta heltid under de första ett och ett halvt åren av behandlingen. Vårdbidrag beviljas som regel av Försäkringskassan.

Ytterligare en aspekt vid vården av barn med leukemi är att de många gånger är i förskoleåldern och att föräldrarna därmed är förhållandevis unga.

Efter avslutad behandling går barnet på regelbundna kontroller på barnmottagning. Initialt sker det var tredje vecka. Efter hand glesas det ut och efter några år är det halvårskontroller. I samband med kontroller vid mottagningsbesök tas blodprover. Det görs även mellan kontrollerna för att kunna fånga tidiga återfall i sjukdomen.

Som framgått är sjukdomen mycket påfrestande och påverkar självklart barnet psykiskt. På samma sätt som för barn med andra allvarliga eller kroniska sjukdomar kan självkänslan bli påverkad jämfört med friska jämnåriga. Detta kan innebära att barnet/tonåringen senare väljer en utbildning eller ett arbete som inte kräver så mycket.

Slutligen innebär leukemibehandling att en del av barnen drabbas av seneffekter, speciellt om behandlingen inneburit benmärgstransplantation. Hit räknas försenad eller för tidig pubertet, tillväxtrubbningar, sänkt kognitiv förmåga samt andra neurologiska och psykologiska rubbningar. Dessa sena effekter påverkar barnen och ungdomarna i det dagliga livet såväl i skolan som rent socialt. I högre åldrar kan dessa seneffekter också försämra möjligheterna i arbetslivet.

De första frågorna man ställer sig då är hur kan det bli så? Vad innebär det för kroppen? Varför förändras de?
Vi har tre olika typer av hemocyter eller om man så vill blodceller (tidigare kallat blodkroppar) i vårt blod: erytrocyter (röda blodceller), leukocyter (vita blodceller) och trombocyter (blodplättar). Leukemi, eller blodcancer som det också kallas, är en cancersjukdom som drabbar leukocyterna i vårt blod. Det förekommer inte några klart avgränsade tumörer och det i förlängningen innebär att det heller aldrig förekommer metastaser. (Peinerud et al 2003).

Många av symtomen beror på brist på hemocyter eftersom de trängs ut av leukemicellerna och helt enkelt inte får plats. Brist på fungerande leukocyter ger samma symtom som vid vanlig influensa. Reaktionen utlöses av vårt specifika försvar och finns där för att underlätta för antikropparnas arbetsuppgift, nämligen att slå ut främmande organismer såsom till exempel leukemiceller. Utan behandling i form av cytostatika och/eller strålbehandling vinner dock leukemicellerna eftersom de förökar sig mycket snabbare än de normala, icke sjuka cellerna. Brist på trombocyter leder bland annat till att man har lättare att blöda och brist på erytrocyterna leder till att man får anemi. Anemin gör den sjuke blek och trött eftersom det är erytrocyterna som transporterar syret i blodet och finns det för få erytrocyter drabbas cellerna av ischemi. (Om leukemi 2008)

Det finns som tidigare nämnt fyra olika typer av vanligen förekommande leukemier. Dessa är som nedan följer.

Akut myeloisk leukemi (AML):
Drabbar människor i alla åldrar och deras granulocyter, som är en typ av leukocyter som sköter om oskadliggörandet av främmande organismer med s.k. fagocytos, de äter upp dem på ett amöbaliknade sätt.

Akut lymfatisk leukemi (ALL):
Drabbar också människor i alla åldrar, men ALL ger sig på deras lymfocyter som är en form av leukocyter som har hand om vårt immunförsvar, genom att de avger antikroppar som förstör mikroorganismer.

Kronisk myeloisk leukemi (KML):
Drabbar främst äldre människor över 60 år och precis som AML är det granulocyterna som drabbas.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL):
Drabbar främst äldre människor över 60 år och precis som ALL är det lymfocyterna som drabbas. KL är något vanligare bland män än bland kvinnor vilket tydligt ses efter fyllda femtio år. (Se diagram 3)

Antal insjuknade och antal dödsfall.

Uppgifterna baseras på statistik från kompendiet ”Cancer i siffror”.

Orsaken till uppkomst av leukemi:
Den vanligaste orsaken till att leukemi uppstår är joniserad strålning från radioaktivt avfall. Utsätts man för joniserad strålning bryts DNA sönder vilket skapar fria radikaler (Wikipedia 2008). I Tjernobyl blev det en tydlig ökning av leukemifall efter olyckan 1986. Det krävs en långvarig retning av ett carcinogent ämne, såsom till exempel bensen när det gäller leukemi (Henriksson 2007), för att cellernas ”revolution” ska uppstå (Peinerud et al 2003) eller en massiv och intensiv påverkan, såsom det radioaktiva avfallet från kärnkraftverket i Tjernobyl. KLL tros uppkomma pga. av miljögifter. Många fall av leukemi har ingen uppenbar orsak men det finns geografiska skillnader. Asien har till exempel inte alls lika många fall av vare sig Akut eller Kronisk leukemi som Europa och Nordamerika har, även om skillnaderna är små så finns de där. En annan orsak till leukemi kan vara virus (Gillå 2007).

Symtom:
De vanligaste symtomen på akut leukemi är trötthet, feber, nattsvettningar, influensa som inte vill ge sig, förstorade lymfkörtlar, anemi, infektionskänslighet, näsblödningar, blödande tandkött, hematom och skelettsmärtor (Cancer i siffror – akut leukemi 2005). Dessa symtom utvecklas snabbt inom bara ett par veckor. En del av dessa symtom beror på att den drabbade har för många och fel utvecklade lymfocyter vilket leder till samma symtom som vid vanlig förkylning och annan influensa. Blåmärkena, näsblödningarna och det blödande tandköttet beror på att blodet innehåller för få trombocyter och de behövs för att blodet ska kunna levra sig. Anemin och tröttheten beror på för få erytrocyter.

De vanligaste symtomen på kronisk leukemi (KL) är förstorade lymfkörtlar och förstorad mjälte. (Cancer i siffror – kronisk leukemi 2005)

Diagnosmetoder:
Det finns många olika typer av diagnosmetoder beroende på vilken typ av cancer man drabbats av.

Diagnosen för leukemi ställs med hjälp av blodprov och som komplement tas även ett benmärgsprov. Om blodprovet innehåller ett mycket förhöjt värde av leukocyter kan man misstänka leukemi och för att avgöra vilken typ av leukemi det rör sig om tas ett benmärgsprov genom att man gör en biopsi på benmärgen. Biopsin tas vanligen från bäckenbenet, då kallas provet Yamshidibiopsi. Den andra varianten där man tar vävnadsprov från bröstbenet kallas sternalpunktion (STP). Behandlingen går till så att man först bedövar huden och benhinnan och sedan för man in en spruta och en grövre nål och suger ut några millimeter benmärg. Känslan av suget som uppstår när provet tas kan man inte bedöva bort (Strang 2004). Om man vill undersöka om leukemin spridit sig till centrala nervsystemet kan man göra en lumbalpunktion och ta ett prov på cerebrospinalvätskan som ligger runt cns olika organ.

Cellerna undersöks sedan med hjälp av mikroskop. På senare tid används också moderna genetiska analyser som avslöjar ännu mer om cellernas sammansättning och egenskaper. Kronisk leukemi brukar oftast upptäckas av en slump när ett blodprov tas för något helt annat.

Behandling:
Behandlingen av akut leukemi brukar delas in i tre olika faser:

  • Induktionsfasen – starka kurer med korta intervall för att få sjukdomen att gå tillbaka, s.k. remission.
  • Konsolideringsfasen – syftet är att stärka resultatet med fortsatt intensiva kurer men med större intervall.

Underhållningsfasen – pågår 1-2 år med milda kurer (Strang 2004).

Leukemi behandlas generellt med cytostatika och/eller strålbehandling (Om Leukemi 2008). Strålningsbehandlingen som används både före och/eller efter en eventuell operation förstör leukemicellernas arvsmassa. En speciell typ av instrument som kallas strålkniv som är mycket exakt används idag för att minska risken att omgivande frisk vävnad förstörs (Gillå 2007). Vanliga cellgiftsmedel är bland annat doxorubicin, daunorubicin, cisplatin och taxol (Strang 2004) som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa leukemicellerna genom att det hämmar deras delningsprocess och därmed deras förökningsförmåga. Enligt Urban Gillå är Interferon ett läkemedel som ofta används i kombination med strålbehandling vid leukemi. Interferoner är ämnen som bildas naturligt vid infektioner och får man ett extra tillskott av interferon (oftast interferon-alfa) ger det de egna leukocyterna en skyddande effekt plus att interferoner i sig själva hämmar uppkomsten av cancerceller (Strang 2004). Problemet med cellgifter är tyvärr att de inte bara dödar cancercellerna, de ger sig också på friska celler vilket medför många biverkningar.

Det vanligaste kirurgiska ingreppet är stamcellstransplantation, tidigare kallades det benmärgstransplantation. Stamceller är urceller som kan bilda alla typer av hemocyter. Det finns två olika sätt att få fram stamceller. Antingen tas de från patienten, en autolog transplantation, eller från någon annan, allogen transplantation. Stamcellerna tas då oftast från ett syskon eftersom det krävs liknande vävnad för att kroppen inte ska stöta bort den nya vävnaden. Den autologa transplantationen används oftast vid akuta leukemier. Den allogena används då återfallsrisken anses vara högre. Vid en allogen transplantation är chansen att botas högre men riskerna är också större med den typen av behandling. Det finns nu en ny typ av allogen transplantation som kallas minitransplantation (RICT) som är mycket säkrare och medför färre biverkningar eftersom man använder sig av en lägre doser cytostatika. Detta gör att man kan göra en allogen transplantation på äldre människor. Stamcellerna överförs till den sjuke via dropp. Preoperativt ges cytostatika och strålning för att döda alla sjuka celler. Cytostatikan hämmar också immunförsvaret vilket minskar risken för avstötning. (Vårdguiden 2008).

Akut myeloisk leukemi kan självbehandlas. En spruta tas tre gånger i veckan och innehåller ett preparat som heter NeoRecormon som höjer leukemipatientens blodvärde (Flink 2000).

Kronisk leukemi brukar inte behandlas om det inte är nödvändigt eftersom den drabbade oftast inte uppvisar några symtom. Påvisar patienten symtom ges relativt milda kurer. Om patienten har förstorad mjälte eller lymfkörtlar som utövar tryck på omgivande vävnad, kan dessa behandlas. Lymfkörtlarna strålbehandlas för att minska i storlek. Mjälten kan opereras bort om inte cytostatikan fungerar (Cancer i siffror – kronisk leukemi 2005).

Behandlingsbiverkningar:
Med den livräddande behandlingen följer tyvärr en hel del obehagliga biverkningar. De vanligaste biverkningarna vid cellgiftsbehandling är håravfall, illamående med medföljande kräkningar, ont i kroppen efter behandlingen, tarmbesvär, infektioner, hudbesvär, domningar i fingrar och tår, stomioperation (”påse på magen”) och minskad sexuell lust. (Strang 2004)

Åldersfördelningen vad gäller akut och kronisk leukemi:

Antal nya fall av akut leukemi 2005 (Diagram 2):

Ålder

Antal
kvinnor

Antal
män

Totalt

0-9

17

20

37

10-19

4

14

18

20-29

2

7

9

30-39

8

9

17

40-49

10

10

20

50-59

23

26

49

60-69

27

32

59

70-79

46

26

72

80-

44

35

79

Summa

181

179

360


Antal nya fall av kronisk leukemi 2005
 (Diagram 3):

Ålder

Antal
kvinnor

Antal
män

Totalt

0-9

1

0

1

10-19

0

2

2

20-29

1

4

5

30-39

2

6

8

40-49

15

15

30

50-59

28

59

87

60-69

58

93

151

70-79

64

93

157

80-

70

51

121

Summa

239

323

562

Uppgifterna i diagrammet baseras på statistik från Socialstyrelsen.

Prognos:
De som drabbas av kronisk leukemi blir egentligen inte botade men de kan leva utan besvär i många år (Strang 2004). Enligt de senaste rönen finns det en högre överlevnadsprocent bland barn som fått ALL tack vare ett nytt behandlingsprotokoll som använder sig av en helt ny teknik. De stora förändringarna har skett de senaste 20 åren och överlevnaden bland barn som drabbats av ALL är hela 80 % (Barncancerfonden). De akuta leukemierna är oftast botbara, men inte alltid. (se diagram 1).

Omvårdnad:
Om någon man känner drabbats av cancer är det bra att fråga sig själv: Hur kan jag som anhörig/vän vara till stöd? Det är viktigt att finnas där och att dela bekymmer med den leukemidrabbade. Särskilt när det är fråga om ett barn som drabbats eller om man fått veta att cancern är obotlig. Då är den palliativa vården oerhört viktig. Den är till skillnad från den kurativa (botande) vården avsedd att vara symtomlindrande (Gillå 2007). Man måste också respektera den sjukes önskemål och att lära sig att tillsammans återfinna vardagen. Det är också oerhört viktigt att den sjuke får information om vilka olika typer av behandlingar som finns så att denne känner sig delaktigt i det som händer.

Vanliga reaktioner hos den som nyligen fått beskedet om leukemi är misstro – varför just jag? Ilska, besvikelse och en kraftig oro inför vad som komma skall är också vanligt förekommande. Därför är det så viktigt att inleda behandlingen så snart som möjligt eftersom oron till viss del kan försvinna om man vet vad som väntar och om man har en plan (Strang 2004).

Man måste vara medveten om att smärtan är individuell och att smärtan kraftigt försämrar patientens psykiska hälsa och det kan medföra depressioner. Eftersom cancer alltid medför smärta är smärtlindring oerhört viktigt. Det finns många smärtlindrande läkemedel och kurer som används. Bland de vanligaste läkemedlen finner man analgetika i form av Alvedon, kodein, dextroprofixen och/eller diklofenak. Bland de smärtlindrande behandlingarna hittar man palliativ strålbehandling och kortisonbehandling som båda är generellt använda vid olika typer av cancer. En del cytostatika kan ge god smärtlindring.

All behandling som ges ska vara individuell och anpassad efter dennes ålder, kön och allmäntillstånd. En god omvårdnad omfattar även social och andlig behandling genom samtal och närhet från både sjukvårdspersonal och närstående(Gillå 2007).

Man måste vara beredd på starka känslor från den som drabbats. Det kan vara svårt för den som drabbats att först acceptera – både sjukdomen i sig, men också att acceptera hjälpen som erbjuds. Det finns alltid något att göra oavsett var den som insjuknat vårdas. Det kan vara i hemmet eller på en -i slutskedet- palliativ slutenvård (Strang 2004).

0 kommentarer

Omega-3.

Hjärt-och kärlsjukdom:
Omega-3 är kanske mest känd för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar, något som också har bevisats i många studier. Brist på de långkedjade fettsyrorna DHA och EPA påverkar blodfetterna negativt och ökar därför risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

En studie från USA (Kris-Etherton et al.) från 2002 visade att omega-3 minskade förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Personer som riskerar hjärtinfarkt kan därför minska risken genom att konsumera mer omega-3 från både växt- och djurriket. Intag som nämns i studien är 1,5 – 3 gram ALA per dag, och för DHA+EPA ett intag på 0,5 – 1,8 gram per dag. Det motsvarar ungefär två måltider med fet fisk per vecka, plus att man bör inkludera rapsolja, valnötter och linfrö i det man äter. I studien nämner författarna också att man bör tänka på att inte få i sig för mycket miljögifter (metylkvicksilver och PCB) och att man därför bör äta många olika slags fisk för att minimera den risken.

De flesta studier på hjärt- och kärlsjukdomar har gjorts på män. Det finns dock en studie (Hu et al.) från 2002 där ca 85 000 kvinnor i åldern 34-59 år deltog. Den visade på liknande resultat som tidigare studier, d.v.s. att risken för hjärtattack minskar vid hög konsumtion av fisk och omega-3. Framför allt minskar risken för hjärtattack som leder till dödsfall. Vid studien togs hänsyn till rökning, ålder och andra riskfaktorer.

För mycket omega-6 i förhållande till omega-3 i kosten gör att det bildas mycket arakidonsyra (onda eikosanoider), vilket bidrar till ökad inflammation och plackbildning i blodkärlen. Omega-3 och dess derivat (de goda eikosanoiderna) vidgar däremot blodkärlen och motverkar att blodet klumpar sig. Omega-3 minskar därför inte bara risken för hjärtattack utan kan även ge en sänkning av blodtrycket.

International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids rekommenderar ett intag på minst 500 mg per dag fiskolja för god hälsa i hjärta och kärl.

Cancer:
Populationer som äter mycket fisk (Japan, Island) har visat sig ha en lägre frekvens av bröstcancer och andra typer av cancer. Det finns många studier som visar på att människor som äter mycket fisk sällan drabbas av cancer. Det finns däremot också några kontrollerade studier som inte visar på några positiva resultat. Dessa result kan dock bero på brister i de studierna, till exempel att olivolja (som kan ha positiva hälsoeffekter) har använts som placebo, och att ingen hänsyn tagits till om fisken har varit odlad eller vildfångad. Om detta skriver Garry Gordon i boken ”The Omega-3 Miracle”.

Studier som Dauchy och Sauer har gjort på råttor har visat att cancertumörer på råttor växter snabbare om de får en diet med mycket linolsyra (omega-6), till och med snabbare än om de får en diet med mycket mättat fett. Omega-3 däremot har en cancerhämmande effekt och saktar ner tumörtillväxten.

Demens och alzheimer:
De som äter fisk håller sin hjärna friskare och det är framför allt den långkedjade fettsyran DHA som har visat sig vara särskilt aktiv mot alzheimer. När 815 friska män och kvinnor mellan 65 och 94 år undersöktes under perioden 1993 till 2000 (Morris et al.), så visade resultaten från studien att 131 av dem hade utvecklat alzheimer. De som åt fisk minst en gång i veckan hade 60 procent lägre risk att insjukna i alzheimer än de som sällan eller aldrig åt fisk. Ett intag av DHA och EPA visade på nedsatt risk för alzheimer. Ett intag av bara DHA hade också god effekt, men däremot visade inte endast EPA på någon nedsatt risk för alzheimer.

Det har också konstaterats (Conquer et al.) att personer med nedsatt kognitiv förmåga, demens och alzheimer har signifikant lägre förekomster av DHA och EPA i plasman i hjärnan. Enligt studien hade de 17-33 procent lägre koncentrationer av DHA, och 42 procent lägre koncentrationer av EPA jämfört med friska personer i samma ålder. Därför är det sannolikt att både EPA och DHA kan motverka demens och försämrade kognitiva förmågor som är vanligt vid hög ålder.

Depression och ångest:
Joseph Hibbeln vid National Institutes of Health som är expert på fiskolja anser att det är den sneda fördelningen mellan omega-3 och omega-6 i kosten som har gett upphov en ökning av depression och andra mentala problem. En anledning till detta kan vara att konsumtionen av omega-6 har ökat drastiskt det senaste seklet. Det finns också bevis för att låga nivåer av omega-3 hänger samman med låga nivåer av må-bra-substansen serotonin i hjärnan.

I länder där fiskkonsumtionen är hög är också andelen deprimerade personer låg. Hibbeln konstaterar bland annat att Nya Zeeland som har en mycket låg fiskkonsumtion har dessutom en av de högsta självmordsfrekvenserna på 5,8 procent årligen. I Japan äter man nästan fyra gånger så mycket fisk och där är självmordsfrekvensen endast 0,12 procent. Liknande resultat ser man också i andra länder. Hibbeln, liksom många andra experter, anser att förhållande mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 bör vara 1:1.

Det är inte fastställt om det är DHA eller EPA som är den mest verkfulla substansen mot depression. I en studie av 1 767 finnländare (Tanskanen et al.) visade det sig att risken för att drabbas av depression var 37 procent lägre för de som åt fisk minst två gånger i veckan. Risken till självmordstendenser var 43 procent lägre. Detta stämmer väl överens med en japansk studie av 265 000 personer som utfördes under en 17-årsperiod.

Psykolog Edward Suarez vid Duke University Medical Center har funnit att unga friska kvinnor med låga kolesterolvärden har högre risk att känna depression och ångest än kvinnor med normala kolesterolvärden. Suarez säger att unga kvinnor kan förbättra sina kolesterolvärden genom att konsumera fisk eller fiskolja.

Dyslexi och ADHD:
Alex Richardson vid Oxford skriver att det finns flera studier som tyder på att en obalans av fettsyrorna omega-3 och omega-6 kan leda till inlärningssvårigheter och andra beteendeproblem. De som drabbas av dyslexi och ADHD kan behöva mer av dessa fettsyror än andra för att deras hjärnor ska fungera och utvecklas normalt. Det förefaller vara så att det är omega-3, och i synnerhet EPA, som ger bättre resultat än omega-6. Richardson nämner dock att det behövs mer forskning på området innan man kan dra några säkra slutsatser.

En studie från Oxford från 2005 har visat att extra tillskott av omega-3 och omega-6 kan hjälpa vid ADHD-relaterade problem (Richardson). I studien fick hälften av en grupp barn (5–12 år) med inlärningssvårigheter tillskott av omega-3 och omega-6 under tre månader. De visade signifikanta förbättringar på stavning, läsning och övrigt beteende än jämförelsegruppen som fick placebo (overksam substans). När sedan jämförelsegruppen också fick tillskott av omega-3 och omega-6 under tre månader så uppvisade de liknande positiva resultat (se Barn).

Schizofreni:
Det finns mycket som tyder på att det finns ett samband mellan schizofreni och brist på de fleromättade fettsyrorna i hjärnan. Schizofrena personer har låga nivåer av både omega-3 och omega-6 i cellmembranen och de röda blodkropparna innehåller bara hälften så mycket DHA och omega-6 jämfört med friska hjärnor. I den första av två andra studier (Peet et al.) från 2001 undersöktes 45 patienter som gick på antipsykotisk medicin och de fick antingen DHA, EPA eller placebo under tre månader. Enligt forskaren Malcolm Peet så hade DHA ingen större effekt utan det var snarare EPA som visade sig vara mer verksamt mot schizofreni. Under den andra studien användes bara EPA eller placebo och den visade på liknande positiva resultat. I en ännu senare studie av Peet har fyra av fem tester med EPA visat sig ha goda effekter på schizofrena hjärnor.

Reumatism:
Fiskolja (EPA) kan också lindra vid reumatiska besvär eftersom att den är inflammationshämmande (Fortin et al.). Att omega-3-fettsyror dessutom är lättflytande vid låga temperaturer kan inte heller vara någon nackdel för stela leder. Sardiner, anchovis och andra djuphavsfiskar i de kalla haven vid Antarktis överlever tack vare att de innehåller mycket omega-3 vilket gör att de inte blir stela av kylan. Samma effekt har omega-3 på människors leder.

KÄLLA: Google

20 kommentarer

HIV – Human Immunodeficiency Virus.

HIV:
Hiv är ett virus som finns hos en person som har hiv. Hiv viruset finns i blod eller sperma eller i lubrikation, det våta i kvinnans slida. Hiv-viruset förstör kroppens immunförsvar och du blir lättare sjuk. Du kan aldrig bli frisk från hiv men det finns mediciner som gör att du kan leva länge med hiv. Det är viktigt att få medicin mot hiv om du har sjukdomen, annars kan hiv leda till aids som är en dödlig sjukdom.

Ungefär 5 tusen människor har hiv i Sverige. De får behandling och mediciner och lever bra liv. Hiv-viruset finns i blod, sperma och lubrikatorn i kvinnans slida.

Skydda dig från att få hiv eller från att ge hiv till någon annan genom att använda kondom vid samlag. Om du har analsamlag ska du också använda mycket glidmedel.

– Det är mycket ovanligt att hiv överförs när två kvinnor har sex med varandra.

Skydda er mot HIV:
Skydda dig och din partner mot hiv genom att använda kondom och glidmedel när penis ska in i analen eller slidan. Låt kondomen sitta på under hela samlaget. Undvik att du eller din partner får sperma i munnen. För att vara extra säker kan du använda kondom om du har oralsex med en man.

Du kan ha sex på många andra sätt som är säkrare. Smeksex, gnidsex, hångel, och oralsex utan sperma i munnen kan du ha utan att behöva oroa dig för mycket för hiv, eftersom risken för att hiv överförs från en människa till en annan är mindre vid den typen av sex.

Det är alltid bra för dig att veta om du har hiv eller inte. Därför är det bra att du testar dig om du inte vet. Många människor vet inte att de har hiv. Man känner oftast inte om man har fått hiv. Du kan inte se på en annan människa om han eller hon har hiv, och du kan inte veta om du själv har det eller inte om du inte har testat dig.

KÄLLA: Google

0 kommentarer