Jag har nu kommit hem från en trevlig visit hemma hos M och J och deras underbara son. han är så söt rakt igenom. först springer han runt och busar så mycket det bara går för att i nästa sekund titta på mig utbrista ett långt utraget ”Heeeeej” för att sedan sätta sig i mitt knä, resa sig igen och ge mig en stor blöt puss. hur gullig som helst. Vem behöver egna barn när alla andras är så underbart söta?!
Det var så trevlig att träffa dem, Det är alltid för långa mellanrum mellan varje besök. ändå bor vi bara en park emellan typ. Jag säger som jag alltid gör, jag måste bli bättre på att höra av mig.
Jag tror dock även att alla söta barn nu mera börjar ta slut så när det väl skulle kommit till min tur så skulle den säkert se mindre söt ut. haha sen skulle nog bara jag (om ens det, fast det skulle man aldrig erkänna) tycka att ungen vart det sötaste som mina ögon skådat ;-p hehe nä, jag vet inte om jag vågar längre haha
(Sen har jag ju egna barn förvisso, Banzai och Skrällan heter ju dom och jag tycker ju att de är de sötaste barnen på hela jordklotet.)
