Tiden går och jag går omkring och undrar med den. Vart allt tog vägen, vart är jag nu och kommer jag sakna just dessa dagar som jag kan sakna de andra. Kan inte sova. Klockan har slagit fyra och mina väggar viskar saker som ångest och panik i mina öron, som översköljer mig ibland. Men just nu när jag fått svar så mår jag ändå rätt okej. Jag klarar inte av osäkerheten. Det är nog den. Om jag fick veta allt oftare, då hade nog allt varit bra. Mamma är på gotland och även om det är skönt så är det alltid något som fattas när hennes skeva röst inte hörs i öronen. Det eviga tjatet om att t.ex städa mitt rum, som aldrig blir gjort. Har legat och lyssnat på lykke li – tonight hela kvällen. Jag har somnat, och nu även vaknat. Allt hörs så tydligt. Min grannes tydliga snarkningar. Jag hörde nyss en dör som stängdes. Det får mig att undra om det är någon mer än jag vaken, om det är mina katter eller något helt annat. Förknippar mörker med ondska och går på vad som helst på kvällarna. Jag är inte rädd, men jag är så ömtålig. Rädd för det okända är jag.
ska nog sova någon timme till, eller så ska jag kolla på lite scrubs. Jag vet inte. Vi får se. Vi får se.
