Vet inte vad jag ska skriva.. Jag har så mycket inom mig, men jag kan inte få ut det på något vettigt sätt. Jag är ledsen längst inne på saker jag inte ens kan gräva fram själv vad det kan bero på. Det känns som om människor lovar för mycket och när folk säger en sak har jag en tendens att verkligen ta till mig och tro på deras ord. Men när det väl kommer till krita så börjar folk dra sig ur deras en gång lovande ord, och det jag skapat tro om. Det händer hela tiden, och jag är trött på att gå runt med en oro i min mage som känns likt ingenting jag kan beskriva med ord. Jag är så rädd för att bli sårad på olika sätt. Jag har haft min period nu, och tid till tid så pågår den fortfarande. Jag orkar inte vara ledsen längre. Men jag kan inte heller ignorera mina känslor, för om jag gör det mår jag dåligt väl när dagen nått sitt slut. Och jag vill ta tag i saker, men det skulle aldrig fungera. Saker jag vill få ur mig men inte kan skapa ord utav, känslor. Jag känner så mycket och jag antar att det är den jag är. Jag är väldigt djup som person, och det är inte alltid det passar sig. Men det är den jag är. Har suttit i parker, på caféen, vid havet. Kollat på folk, försökt få pennan att röra sig till att forma bokstäver, ord men det har aldrig riktigt gått för mig. Jag antar att jag har så mycket som jag vill säga till människor som jag aldrig skulle kunna samla mod till att få ut. Inte ens på ett papper, endast läsbart för mig. Det är för mycket, för personligt. Och jag skulle aldrig kunna skapa en förståelse. Det är så mycket som sker. Det är så mycket som berör. Det är så mycket om mig, och människor.
Jag vill kunna skriva igen, inte bara på bloggen. Utan skriva som jag alltid gjort. Detta inlägg är minst sagt ganska oförståeligt. Jag vet inte ens själv vad jag vill få fram. Men jag är ledsen, och det behöver jag få vara, Det behöver alla få vara.