När jag läst Monia Plosjös blogg om skor som hon hade sett på internet så fick jag en idé att det skulle vara något för mig.
Det är nämligen så att jag är tokig i skor. Min underbara ängel och väninna Gunnel Plosjö vet min svaghet så när jag fyllde 70 år så hade hon köpt skor till mig i present och då förstår ni att det kunde inte bli en bättre present. Snart är det dags att ha dem på.
I min lilla lägenhet så har jag en klädkammare och där har jag skor längs nästan hel långsidan och jag provar dem och går med dem och njuter här i lägenheten med dem. Naturligtvis går jag med dem ute också men ibland räcker inte det utan jag måste prova allihop ibland. Ett bra tips är att köpa tygfack på IKEA och hänga dem på klädstången. Det går nämligen ett par skor i varje fack. Det är 10 fack i varje länga.
Jag skall få hjälp med att sätta in garderober med skjutdörrar som skall vara i sovrummet och då får jag rum med fler par skor i kädkammaren.
Egentligen så skulle jag ha fler skor än vad jag har nu, men det var så att i samband med stambytet i den förra lägenhet så blev två stora IKEA kassar med skor i, de blev stulna. Jag förvarade dem i källarförrådet. Jag hade ett par urläckra röda högklackade sandaletter i en av kassarna och dem har jag saknat denna sommar.
Den dagen jag åker utomlands så blir det fler par skor. Kan ni tänka Er att där jag bor nu så är porten mellan en skoaffär och de har stan´s finaste skor, nej nu talar jag inte sanning, det finns en butik till i Landskrona och när jag kommer så vet dom att när jag skall köpa ett par så blir 2 eller 3 par.
Jag är så lycklig när jag går ut från affären med de inhandlade skorna. Min man hade alltid ett så fin smile när jag kom hem med skorna, han visste ju hur mycket jag tycker om skor. När jag arbetade så komenterade min son en gång när han tittade in i min bil och i bageutrymmet. Han erbjöd sig att bygga en skohylla i bilen. Jag tyckte då att vad då för, men sedan när jag räknade ihop dem så var det 10 par så jag kan ju förstå honom.
Min älskade son skall hjälpa mig med garderoben i sovrummet men det får bli efter jul och då blir det flera par skor, men jag kan ju köpa fler nu och förvalta dem på vinden så länge.
Du Marie, du bad mig berätta om mina skor men egentligen skulle jag ju visa några kanske men jag har ju inte lärt mig sådana grejer ännu på datorn.
När jag arbetade så hade jag datorn bara för mitt jobb och för mina klienter.
Men det kommer nog det också.
Vad har jag fått det här med skorna, jag har funderat på det många gånger, kanske det kan vara så att:
När jag växte upp så fick jag ett par pjäxor som fick vara i flera år och sedan blev det ett par promenadskor till hösten, som jag också kunde ha till våren, men det var inte varje år det heller. Till skolavslutningen då var jag salig för då tog mor med sig min tvillingbror och mig till skoaffären och då fick vi nya skor. Det hände några gånger att jag inte fick några nya skor p g a att på den tiden skulle skobiträdet sätta på oss skorna och det var min fasa, för jag är så kittlig så jag kan knappt ta själv i mina fötter. Min mor tyckte jag var enormt tramsig så då var det bara att gå ut från affären utan skor. Mor målade på de gamla, jag har aldrig lärt mig det att någon skall ta i mina fötter.
På somrarna så gick vi barfota t o m genom skogen, det stack en hel del i fötterna men det gjorde inte så mycket, för det var viktigt att vi sparade på skorna. Vi har en storebror, men jag kan inte minnas att han var med och provade skor. Han är 3 år äldre än oss. Vi har också en lillasyster en liten sladdunge, men hon fick ju inte växa upp med sina syskon för då var vi utflugna. Mor och far finns inte längre i livet men mina syskon har jag kvar uppe i Västmanland. Jag har inte varit där i år ännu för jag har haft jämt göra med min fiskebod, men det är ju inte slut på detta år ännu.
Nu blev det svårt att skriva om något annat nu när jag fick skor på hjärnan. men jag avslutar nu med att återkomma alldeles strax.
Ha det så bra så länge !
önskar
70+ aren