Jag har ju varit på födelsedagskalas i kväll. God mat och mysigt var det. Fick med mig en bit tårta hem och jag åt faktiskt den nu och det kan inte vara så nyttigt, men jag har ju några timmar till innan jag kan somna. Det blir så många tankar efter en sådan här träff och jag kom att tänka på när en nära och kär vän snart blir 55 år och då mindes jag när min man fyllde 55 år.
Vi hade redan då vår fiskebod och eftersom min man fyllde i slutet av augusti månad så var vi ju där och firade honom.
Han fick en stor grill som lärlingarna på Öresundsvarvets Verkstadsskola hade gjort. Jag tror faktiskt att det var den sista de gjorde för, som ni kanske vet så avvecklades varvet. Min son och sonhustru hade köpt fiskeutrustning bla då ett kastspö och det vara många andra presenter också. De hade hängt allt på grillen och det var ballonger och det var så festligt arrangerat.
Min man var så lycklig som ett litet barn blir när de har sina födelsedagsfester. Min man var tvungen att uppsöka toaletten (vi hade inte någon mulltoa eller potti potta i fiskeboden på den tiden).
Så han cyklade iväg på en minicykel och sjöng ”Jag är femfemma” och det upprepade han hela tiden han cyklade iväg. Han blev gratulerad med att vi sa att nu hade han blivit femfemma. Det hade han inte hört förut och tolkade inte att det var något med det. Han hade ju fyllt 55 år så han fattade inte något annat ont i det. Jag har liksom inte använt sådana ord till honom innan. Alla i vår hamn hade så roligt åt honom.
Ni kanske kan tänka er in i siturationen, en muskulös, mörk och brunbränd man på en gammal minicykel och hojtade för full hals ”Jag är en femfemma”.
Det var tider det och det känns underbart att sådana trevliga minnen också.
Kommer igen om en liten stund och berättar om andra tankar.
Ladyn 70+ aren