Jag har precis kommit hem och satt mig ner i soffan. Vilket fartfyllt liv jag lever. Har aldrig någon vila. Har aldrig tid för dom som är de viktigaste i mitt liv, min familj. Jag har börjat välja vänner och fester framför familjen. Så fort jag är hemma åker jag iväg igen. Om man vill hinna träffa mig får man säga till mins en vecka innan. Det känns som jag snart kommer gå in i väggen…
Men nu är det sommarlov, kanske kan ta det lite lugnare. Skolan kan jag plocka bort nu. Fast… denna sommaren är den sommaren då nästan alla mina vänner blir 18. Vilket betyder mer fester än vanligt. Och sen sommarjobbet på de.
Men när jag tänker efter, jag trivs. Jag gillar mitt hyffsat fartfyllda liv. Jag har underbara vänner och en familj som bryr sig. Men jag har bestämt mig för en sak, jag måste lugna ner mig och skaffa lite tid för mig själv.