För 20 år sedan så var jag hemma hos farmor och farfar och lekte som vanligt, livet var lätt! Min pappa ringde och sa att jag fått ett syskon, en BROR! Va? Nej, jag ska inte ha någon bror? Då får det vara. Med andra ord var min första tanke att det inte alls gick för sig, han skulle få bo någon annanstans.
På något sätt så måste detta ha ändrats fort då jag från ingenstans packa alla mina dockkläder för att ta med till sjukhuset, min bror behövde ju kläder. Mamma satt aldrig på honom dessa kläder dock till min besvikelse.
I några månader fick jag sedan dela rum med denna storhuvade skrikiga saken. Jag fick inte leka inomhus när han sov och jag fick inte göra vad jag ville i mitt rum, jag hatade det. Jag fick för mig att jag skulle göra något bra av situationen, jag skulle göra min bror översmart! Alexandras skola med Christopher började alltså när jag var 6 år och han ca 2 månader. Första ordet han skulle lära sig var yxa, varför just yxa? Det undrar jag också! Kommer bara ihåg att det var ett bra ord.
Vi flyttade och jag fick ett eget rum men det gjorde ju ingen nytta. Han var överallt. Min kompis berättade för mig att det var superbra med syskon då man kunde göra vad man ville med dom. Dom hämtade vatten åt en, dela med sig av godis osv. Jag märkte ganska snabbt att detta inte stämde med mitt syskon. Han gjorde inte som jag sa och varje gång jag snodde godis och hade planer för hur han inte skulle se det, så kom han på mig.
När han var 17 och vi var i Spanien så tänkte jag att det var ett perfekt tillfälle att ta med honom för fest, vilken 17 åring vill inte festa? Jo, min bror. Jag tjatade och tjatade och fick tillslut med honom som storebror.
Vi är inte lika för 5 öre. Han är lugn, mogen, sansad, harmonisk, trött(?!) och bekväm (nog för att han tycker att skjorta är det bekvämaste man kan mysa runt med hemma).
Jag har så många gånger legat och skrikigt inombords när han spelat trummor, gitarr eller skrivit snabbt på tangentbordet i sitt rum ovanför mitt. Han fick med andra ord musikgenen, allt som fanns av den dvs. Han fick också längden och smalhetsgenen.
MEN jag kan säga nu att jag är tacksam att min bror är just en bror, en liten storebror. Han tar inte mina kläder, han hjälper mig hem från krogen, han kan fixa lista åt mig och han kan hjälpa mig med mina tekniska och smarta problem, vilket är awesome.
Idag fyller han 20 och får gå på systembolaget! Jag skickade hem en present i förskott men den förstörde han och mamma, ja så du får väl också lite uppmärksamhet här ärthjärna, hehe.
STORT GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!
