Det är så ruggit väder i London just nu så efter några galna utgångar, häng i Hyde park och bowling så bestämde jag mig för att åka tillbaka till Sverige lite tidigare, men det var ju lättare sagt än gjort!
När jag kom till Heathrow så ser jag att min flight är inställd och det betyder också att flighten efter och också den sista till Sverige för dagen (som jag i stort sett var garanterad seated på) skulle vara fullproppad, jag hade alltså inte en chans att komma till Sverige och jag ville bara hem!
Försöker komma med en flight till Köpenhamn men dom var inte direkt hjälpsamma, vilket gjorde att den flighten inte heller var möjlig. Min sista chans var en Osloflight några timmar senare men jag fick inte veta om jag hade plats förens det var boarding och det var först då dom checka in mig!!
-”Ja, du har plats men du har 4 minuter på dig att komma till gaten”.. Tror aldrig jag sprungit så snabbt och haft sån tur i kontroller, but i made it!
När jag äntligen satt i min stol så hör jag hur planet nu helt plötsligt är överbokat och dom börjar leta standby-gäster. Jag sjönk ner i mitt säte och vägrade ögonkontakt, tills jag såg två andra standbygäster snällt få stiga av, yeeeeeeeeeeeeeeees!
Eftersom det var massa knas med överbokningen så blev det såklart en härlig flygförsening, vilket jag absolut inte hade tid med då jag hade väldigt kort tid mellan denna flight och min andra osl-arn.. Satt sjukt stressad hela resan (som att det skulle gå fortfare då). Kommer till Oslo och ska hitta en transferdisk för ny biljett (detta är då inte så smidigt om man inte har någon biljett från början, haha), gå igenom säkerhetskontroll osvosvosv och det är typ redan go to gate på mitt flyg. Säkerhetspersonalen var sjukt hjälpsamma och så även SAS-personalen som direkt hjälpte mig.
När jag satt mig ner i mitt säte och äntligen kunde andas ut så händer det som inte får hända.. Jo, en man cirka 40 år, väldigt påverkad av alkohol sätter sig ner brevid mig och diskuterar obehagliga saker hela vägen till Sverige, BUT jag tog mig hem! Fyfan..
Att standby inte är ett äventyr är ju fel iallafall.
