.
OK
Känns otroligt skönt att få skriva ut sig, ska iallafall ge det en chans och jag ska vara helt ärlig med mina känslor, för en gångs skull. Jag har på senaste tiden, fått gå igenom otroligt mycket faser i mitt liv, på väldigt kort tid. Jag pratar knappt med en av mina närmaste vänner vilket jag är otroligt ledsen över. Jag vet inte riktigt hur jag ska utrycka känslor, har alltid haft väldigt svårt för det. När jag är arg på nån av mina vänner, så går det ut på min mamma istället för att prata ut om det med den jag är arg på. När jag är ledsen och har ångest, ser jag min tillflyckt i alkoholen.. Jag är en ganska enkel människa, jag är inte speciellt problematisk av mig och så är jag väldigt konflikt rädd. Jag har så himla svårt för att säga vad jag tycker och tänker, jag vet inte varför, jag håller alltid det inom mig och istället för att ta det med den den personen håller jag det inom mig och försöker att glömma bort det. Jag har väldigt lätt för att glömma problem och förlåta människor, det kan vara en bra egenskap, men jag har märkt att problemen efter en lång tid, kommer tillbaka. Problem, som jag har valt att strunta i, kommer tillbaka efter ett tag och det är då jag börjar tänka och ångesten kommer. Jag vet inte hur jag ska förklara mig, det är så himla svårt att beskriva mina känslor, jag tycker egentligen inte om att visa känslor. Jag väljer nästan alltid att hålla dem inom mig och handskas med dem själv, för jag tycker det är så otroligt jobbigt att prata om det. Dock är jag en väldigt bra lyssnare och lyssnare alltid till mina vänner problem, och dem i sin olycka glömmer bort mig på något sätt.. Svårt att förklara återigen. Gud, jag tycker det är svårt att erkänna allt för mig själv nästan, vet inte vad jag ska skriva riktigt, hittar inte orden. Men jag har bara en ångest klump i magen hela tiden, konflikt människa har jag aldrig varit men endå hamnar jag där. Jag dricker alkohol och glömmer problemen, vilket är skönt, men det är också en ångest sak som jag har, så fort jag inte dricker alkohol har jag ångest eller får ont i huvedet. Jag måste intala mig själv dag för dag, att idag ska jag inte dricka. Jag springer hem direkt efter skolan, för att inte riskera att stöta på nån, så att det slutar med 1,2,3 glas vin. Jag påstår ingenting, egentligen hatar jag människor som säger ” ååh jag är typ alkohlist, för jag festar 2-3 gånger i veckan”, nej som sagt är det inte så läget ligger till, men jag börjar själv se allvarlet i min situation trotts att jag har försökt förtränga den under en lång tid. Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, är det normalt att behöva tänka ” idag får jag inte dricka ” .. Jag vet inte längre, men alkohol verkar ju vara den enda medicinen mot ångest. Jag kanske borde ta tag i problemen istället, men det är så svårt, det känns som om det alltid är jag som måste ta första steget och sen blir jag återigen besviken, känns som om vissa skiter fullständigt i mig och tar mig förgivet, som om jag inte hade några känslor, trotts att det bubblar av känslor inom mig… Äsh vet inte riktigt var jag vill komma med det här, var rätt så skönt att få skriva ut sig lite. Jag är glad att jag har bra människor runt omkring mig, dem är värda guld, man ska verkligen ta vara på dem man har, för annars står man plötsligt där helt ensam.
Villk helst inte ha några dumma kommentarer på det här, isåfall vill jag helldre att ni inte kommenterar alls.
Allt för mig, nu säger jag godnatt bloggar mer imorgon kram / Alma
Vill ha allt som förut, känns som om jag var en lyckligare människa då.
man går alltid igenom olika stadium i livet. men på ett eller annat sätt så klarar man alltid av det. det första steget till att lösa ett problem är att inse att man har problem. och problem går alltid att lösa bara man tar tag i dem i tid 🙂 du kanske bara skulle behöva prata med ngn? det brukar alltid hjälpa då känner man sig inte så ensam bland alla jobbiga tankar. du kommer att fixa det, man är mkt starkare än man tror. du verkar som en jätte snäll och söt tjej. välj dina vänner med omsorg och ta hand om dig!
kram!
bra att du får skriva av dig lite, det är sjukt grymt av dig! jag känner också lite som du gör, att jag har svårt att prata om mina känslor. jag vill alltid vara den glada och snälla thess, men det kan man ju inte alltid vara hur mycket man än vill.
kämpa vidare Alma, du kommer må bättre! <3
Jag kan också tycka att det är himla jobbigt att prata med någon om sina problem eller tankar, då är man ju sårbar som resultat. Men så fort du fått pratat ut – vare sig det är med en vän, en familjemedlem eller en psykolog – så tror jag att det kommer kännas så mycket bättre. Få rensa luften och bolla med dina tankar och känslor, det ger så mycket mer än man tror.
Omge dig bara med människor som älskar dig för den du är, något annat finns inte. Ta hand om dig! Kram
Tycker du ska boka tid hos kuratorn på skolan (tror att alla skolor måste ha en) och kanske prata med henne några gånger. Om hon inte känns rätt att prata med kan hon ju hänvisa dig till psykolog eller du kan söka via din vårdcentral och få gå några gånger och prata med en psykolog där. Är ju bra att kunna prata med sina vänner om man kan det men ibland kan det vara bra att prata med någon utomstående som ser objektivt på saker och inte har en privat och personlig realtion med dig och är utbildad i att kunna hjälpa dig att sätta ord på dina känslor. Det gör faktiskt väldigt stor skillnad om man kan uttrycka sina känslor och vara ärlig med dem, men först måste man ju veta vilka de är…. att själv inse att du har problem med det här är ju helt avgörande, det man inte ser eller är medveten om kan man ju heller inte förändra/förbättra, tycker det är starkt och väldigt moget och modigt av dig att inse det här och att du ibland använder alkohol på ett kanske inte så bra sätt, du uttrycker en vilja att kunna hantera problem i livet på ett annat sätt.
Tycker verkligen du ska söka stöd och hjälp, är en mycket värdefull investering i dig själv, ditt liv och dina framtida relationer med både kärlekspartners, vänner mfl. Genom skolan kostar det väl ingenting och via vårdcentralen kostar det väl som ett läkarbesök, blir nog hursomhelst betydligt billigare än all alkohol i längden (och hälsosammare) 😉
Lycka till! Kram!
Boka tid hos ungdomsmottagningens psykologer. Det är absolut inget fel med att gå till psykolog. Det finns dom som går dit när dom har allting bra i livet o vill bara prata av dig. Inte prata av sig som med kompisar, utan att bara tänka på sig själv o snacka av sig. det är jätte skönt. lycka till!