Efter min 60 %-iga tjänst som lärarassistent idag, hade jag möte med min handläggare på Arbetsförmedlingen.
Han tycker att det är jättekonstigt att jag fortfarande inte fått komma på en enda intervju, efter att ha tappat räkningen på hur många CV jag skickat de senaste 3 månaderna.
Det tycker inte jag.
Jag vet vad jag vill: jag vill ha skrivandet som sysselsättning. Utan tvekan.
Jag litar på att det jag ska ägna mig åt kommer till mig, och det spelar därför ingen någon roll vare sig jag ansöker till Försvarsmakten eller som Kyrkogårdsassistent..!
Efter att ha letat, är jag tacksam för att ha hittat något jag tycker om och mår bra av – något som hela tiden funnits inom mig. Så jag fortsätter försvara vägen jag går på.
Var den leder är bara framtiden som vet, och möjligtvis panelen på Improveme.se. De sa att de väljer ut sina toppbloggare under hösten – så jag håller tummarna månaden ut.
Trött tjej go bed. Now.