Det var helt okej, sa min bror, att jag babblade non stop efter biofilmen ikväll. Hög på socker sa han att jag var.
Samtalet, eller snarare mitt babblande kanske, handlade om midsommarstångar i Biskop till Saudiarabien, till IS, till EU, till kunskap, okunskap, förståelse och oförståelse för andra människor. På detta sätt kom jag slutligen in på min tro på att genom att förstå mig själv, förstår jag andra, och genom att förstå andra, förstår jag mig. Förståelse i en ständig cirkulär process som leder till kunskap. Det tror jag på. Där försvinner okunskap.

