Självdisciplin. Den här förbannade egenskapen som jag uppenbarligen inte besitter. En del av mig tycker att jag har försökt tillräckligt, en del säger kämpa mer. Det som är mest irriterande är att jag alltid satsat och aldrig gett upp. I skolan var jag alltid klassetta, men på universitet blev man ”en i mängden”, ägnade tiden åt studentlivet och pluggandet hamnade åt sidan (självförtroende down). Därefter uppfyllde jag ett mål jag haft i tre år; IKEA (självförtroende up). Något som gör att jag bär ett IKEA-passerkort hängandes om halsen med stolthet. Jag kan verkligen inte vara mer stolt; över mig själv men också över att jobba på ett utav världens mest intressanta och fantastiska företag. För att återgå till självdisciplinen, socker-utmaningen good, frosseri bad. Börjar undra om jag saknar viljan och motivationen. Framförallt kanske orken att genomföra det här för jag har nog inte insett hur mycket tid jag kommer behöva lägga ner för att lyckas uppnå målet. Eller jo, det har jag men frågan är om jag är beredd att göra det. Var är motivationen?
Besökte Harrys igår med fina vänner och dansade tills benen knappt bar mig längre. Är det någon gång jag verkligen mår bra hela jag, så är det när jag dansar. Insåg ganska snabbt i morse att jag måste bli bättre på att komma hem i tid för att vara i jobb-skick dagen efter..