Tyvärr så är det så att alla som haft tuffa förlossningar berättar om dem. Däremot de som haft bra förlossningar sitter oftast tysta. Så det är inte konstigt att många gravida är oroliga och rädda inför förlossningsdagen.
Så därför vill jag gärna berätta hur det var för mig.
Kl 04.10 på morgonen så gick mitt vatten. Det verkligen bara forsade ut. Min första tanke var att min kissblåsa hade gått sönder, men jag hade ju inte ont..
Vi fick åka in till Karolinska efter några om och men pga att de hade egentligen fullt. Jag blev lite orolig och det sade jag till dem så då fick vi komma iaf.
När vi kom in blev jag uppkopplad till en CTG maskin för övervakning av Bebisen pga att jag hade missfärgat fostervatten, så han kunde vara stressad där inne. Men nej det var han inte.
Två centimeter öppen bara men fick verkar när vi kom in och då var det varannan minut på en gång. Det blev en stegrande smärta men absolut hanterbar, bara jag slapp ligga ner. Så vi blev inskrivna och en liten kuriosa var att vi fick samma förlossningsrum som Prinsessan Viktoria och Prins Daniel hade när de fick lilla Estell. Ett rum med egen ensuite ti hi.
Värkarna blev kraftigare och kraftigare. Jag gick loss på lustgasen (bästa vännen). Så runt kl 8.00 kom en sköterska in och frågade mig om ryggmärgsbedövning. Då hade jag jätte ont och kunde knappt klara av verkarna så jag svarade JA!! Och 30 min senare var den lagd och hade börjat verka. Så jag kände INGENTING.
Jag var lite rädd för ryggmärgsbedövningen innan men det kändes knappt när kirurgen satte den.
Det var dock inte så konstigt att jag hade ont innan bedövningen för på bara fem timmar öppnade jag mig från 2 till 10+ cm. Men efter bedövningen mellan 11-17.30 så hände inte så jätte mycket. Han behövde komma ner i kanalen och det tog sin tid. Jag stod mycket, satt på bollen och sov. För jag hade inte ont alls, så vi pratade och skrattade. Kl 15.00 satte de in ett verkstimulerande dropp så spänningarna neråt ökade sakta men säkert. Kl 18.00 var det dags att börja krysta och trycka ut honom. Ja det gjorde ont, men med både ryggmärgsbedövningen och lustgas så var det helt ok. Jag satt upp pga att jag var så trött i benen då och CTG registreringen. Så i 45 min fick jag kämpa med hjälp av underbar personal, sen så bara försvann allt tryck och all verk och min lilla skrutt kom ut skrikandes och upp på mitt bröst. Allt vara bara så underbart.
Två stygn behövdes bara och ca 3000ml blod förlorade jag. Så efter har jag mått som en prima fisk;)
48 timmar efter förlossningen gick jag själv ner till affären och handlade lite mat. Fyra dagar efter så var jag och svärmor på stan och julshoppade. Inte hela dagen men mellan anmaningar.