Jag har ju lite strötid över, då får jag mata min egentligen nedlagda blogg med kärlek, framför allt skönlitteratur till er min vackra läsare!
Det regnar i Uppsala idag, i januari. Förra året var det så mycket snö att jag fick ploga utanför Malin så hon kunde komma utanför sin dörr, hon är 160 cm. Eftersom jag är min bästa läkare så skulle jag vilja diagnosera henne med Dvärg.
Hittills har 2012 inte gjort mig besviken, och jag har så grymma saker att se framemot att jag börjar svettas och skrika om vartannat. Jag har verkligen ingenting att klaga på , om ni tror att ni har de bästa vännerna har ni inte umgåtts med mina, ni vet ingenting! Jag har tom. tagit mig själv i kragen och tränat seriöst. SERIÖST, ett ord jag lärde mig att stava till i förrgår typ.
Det enda jag saknar nu är mina pojkvänner . De är i något land jag aldrig kommer lägga på minnet så jag har sagt Argentina hela tiden.
Nästa vecka kommer de hem, då ska jag vara tillräckligt stark att orka bära allihop och stagedive(a) dem upp i luften och sjunga den sången jag får hybris på men som de älskar. Äkta vänskap.
Helgen går i festlighetens tecken, jag tänker inte ingå i den här ”vita månaden” 60 % av min kamratskap kör med. Jennica kickar aphus och jag hänger på, känner redan smaken av en winning söndag. Så jävla värt!
Nu ska jag ge fingret åt regnet och påbörja anhalt 1 av fem möjliga. Borde nog satt igång för två timmar sen men jag gav mig själv en mysig sovmorgon i och med att jag jobbar imorgon (chocking jag vet) .
förövrigt gym class heroes uppträder i stockholm nästa vecka.. kan kännas trevligt om jag kommer iväg kan jag tycka
with love , fortfarande otatuerad , er AB