…men den här gången känns det både underbart, mysigt, scary…å konstigt
. Delar av den familj vi varit ska nu gå åt separata håll – hitta nya konstellationer, nya relationer….å vi ska ingå i en ny familj. Danne sonen flyttar om ca 1 1/2 vecka till sin första egna lägenhet å min 17-åring kommer bo kvar här, i samma område tillsammans med sin pappa…å Plutta å jag flyttar tillbaka till mina barndomstrakter tillsammans med Darlingen å bonussonen.
Om jag backar mitt liv ett par år tillbaka så skulle jag aldrig tro att den här dagen skulle komma – jag den ständiga singelmamman…hon som aldrig skulle våga igen. Aldrig våga släppa in nån i mitt å barnens liv, aldrig låta nån ”förstöra” den trygghet jag byggt upp…den att klara mig själv, men även den bästa kan ju ändra sig
.
Här är vi för ganska exakt 8 år sen, då när jag bestämt mig för att aldrig mer….
Jobbar, packar, tränar…ungefär så ser livet ut…ingen storsatsning på träningsfronten men känner mig sjuuuukt avundsjuk på alla som ska upp på tävling i helgen..minns känslan som om den vore igår – men, nästa år är det min tur å känner mig motiverad till 1000
Sömnen är en av sakerna som måste bli bättre…blev inget långt inlägg men f-n….hinner inte – ville bara visa att jag lever, om nån undrat
Peace & Love
//A