Med grym träningsvärk i rumpan kastade jag ur mig till dottern lite sådär..” jag tänkte ta en runda i skogen – ska´ru med?”
Hennes svar kom lite oväntat: ”Jaa!!
Och på den vägen blev det…vi gick – sparang och ”intervallade”…..vi gick i snabbt tempo i sådär 5 minuter…därefter bestämde vi(läs: jag) att springa uppför och nerför alla backar, för att däremellan gå snabbt…efter ett tag kändes det som om spåret enbart bestod av backar 
. När vi kommit sådär 3-3,5 km in på spåret kändes det istället tvärtom…spåret var helt platt…och tråkigt! Nya regler!! Vi springer 3 stolpar och går 2….
Sista halvkilometern blev en riktig rush – affären stängde nämligen snart
….ibland är det bra att vara tidsoptimist!!
