Vi mot världen

Sitter här i soffan, snart på väg mot jobbet – 8 dagar kvar till semester. Lycklig i kropp & själ – har ju som ni vet mina hjärnspöken som fortfarande spökar emellanåt men tillfällena kommer inte längre lika ofta och varar heller inte lika länge…

Suttit här några dar och försökt organisera upp alla mina foton  – skrattat åt minnen, en å annan tår å ett å annat minne som jag själv bara vet…som jag kommer spara i evighet.. Älskar verkligen å kolla på kort.

Barnen har blivit stora, eller är det jag som blivit gammal!?  Inser att jag inte längre är Nr 1 i Pluttas liv..och kommer aldrig längre vara den enda i hennes liv mer…en ganska ny känsla men underbart skön – min lilla Plutta börjar bli en stor och trygg tjej.

Med ett uns av vemod minns jag hur det var när det var vi – mina älskade Grabbar, Plutta och jag mot världen…år med sorg, rädsla, oro, tårar, allt vi gått igenom tillsammans, sånt vi borde sluppit…men såå mycket skratt, glädje och LYCKA<3 …skulle aldrig velat vara utan dessa 8 år då det var VI mot världen.

Sista kvällen, innan det blev VI & VÄRLDEN<3

Kärlek till er mina BÄSTA<3