Nu är det fyra månader sedan min bok släpptes och jag får nu frågan rätt ofta; hur går det? Säljer boken, gillar läsarna boken, hur känns det?
Jo tack, bra! Boken säljer, jag förstår att den nu når utanför de självklara läsarna som känner mig sen tidigare, och jo tack jag har ju fått rätt mycket uppmärksamhet. Under press på min sida har jag samlat en del av det som skrivits om mig och boken. Stoltast av allt är jag över recensionen som finns längst ner och över alla härliga små meddelanden jag fått från läsare. Boken berör, det känns oerhört stort.
Men en bok är ju bara EN bok och följdfrågan är alltid; när kommer nästa?
Ja, hur fort skriver man en bok? Min första tog 2,5 år att skriva och bearbeta. Nu har jag skrivit ett råmanus till fortsättningen på Bara människor och innan julhelgen skickade jag det till förlagets lektör – och förväntade mig en lång lista på åtgärdsförslag. Historier måste ju vässas, karaktärer fördjupas och språket, ja språket måste ju jobbas hårt med. Allt detta vet jag ju. Men se, jag måste väl ha lärt mig något när jag skrev min första bok, för lektörens dom var inte så hård, tvärtom. ”Ett behagligt och självklart manus”, skriver hen. ””Allt i allt är det här ett bra och engagerande manus av en riktigt duktig författare”, avslutar hen.
Wow! Jag tappade liksom styrfarten av det fina omdömet! Ooopps! Men planen finns där och planer är till för att hållas, för då blir saker och ting gjorda (jädrans hurtfriskt så här en söndag eftermiddag 🙂 Bearbetning och några omgångars redigering kvarstår. Förhoppningsvis kommer ”okänd titel” av Anne Liljeroth att finnas i handeln under hösten. Ja, och det här med titel kommer jag att återkomma till. Hur hittar man en bra sådan? Vad är en bra titel?
