Tankar
Jag har precis allt.
Jag har en lägenhet, en valp, en underbar familj, en sambo, flera bästa vänner, släkt, ett jobb, kommit in på skolan, har två till djur, har pengar, har godis, har grönsaker, har el, har värme, har ögon och en helt kropp som fungerar felfritt, varför kan jag inte bara vara glad?
Är jag för kräsen eller går jag bara å väntar på att någon av dom punkterna ska försvinna? Så jag har en anledning till att sörja? Varför kan jag inte bara vara nöjd. De är nog de som sårar mig mest. Kanske är de bra att aldrig vara nöjd? Så man utmanar sig själv å tar sig till platser man aldrig varit på? Men en belöning där man känner sig till freds hade inte varit fel.. Vad gör jag för fel ?
