I morse väckte Ylle mig vid 7:45 genom att dra mig i håret då jag tappat gummisnodden i sängen. Det är härligt o väckas av en glad liten gris!
9:45 var det dags för läkarbesök och 6-månaderskontroll på BVC! Ylle mötte BVC-sköterskan och läkaren med ett leende på läpparna och den lilla grisen var rätt så avslappnad under besöket. Tänkte att hon skulle tycka att det var konstigt med det kalla stetoskopet över hjärtat. Hon gnällde till efter ett tag, men tittade på oss och lugnade ner sig. Läkaren sa att det var intressant o höra hjärtljuden. Pulsen steg rätt så mycket då hon började oroa sig och små bebisars hjärtan klappar tydligen riktigt snabbt, sen så märktes det att den gick ner ordentligt då hon tittade på oss igen. Han undrade om hon lärt sig o rulla runt och det har hon ju gjort sedan hon var 5,5 månad, men hon behövde inte visa det. Jag frågade varför de kollar sånt och då berättade han att de gör kontroller för att se att reflexen de har från att de är nyfödda har försvunnit. Dels någon reflex att hålla tillbaka kroppen och dels den att automatiskt greppa tag med handen. Ylle fick också en leksak i handen som hon skulle flytta på. Hon tittade bara på den och stoppade den i munnen utan att släppa, men hon grejar ju med saker jämt och läkaren sa att han såg att hon kunde. Efter en stund så började hon gny lite smått, men det gick o lugna henne genom att prata med henne. Samtidigt låg hon på skötbordet och vilade fötterna på läkarens mage, så hon såg ändå lite avslappnad och relaxad ut haha.
Efter det blev det vägning och mätning. 8700 gram och 68,5 cm. Kryllet ökar stadigt i vikt, det är i alla fall ungefär samma lutning i kurvan även om hon nu ligger lite över +1 SD vad gäller vikten. Läkaren frågade först hur lång jag är och sedan hur lång Greger är. Tror nog inte han brukar ställa dom frågorna, men han var säkert nyfiken på Gregers längd haha. 🙂
Sedan diskuterade vi det här kring mat och bajsblöjor. Nu har det ju varit uppehåll 1 vecka vid två tillfällen, men de sa att det var OK så länge hon inte ser ut att ha ont och det har jag ju inte märkt något av. Det var inte konstigt om det dröjde 1 vecka eller så eftersom det blir mer fibrer som gör att konsistensen blir tjockare.
Efter besöket tog vi en promenad till Willys o efter det gick vi till parken zoo. Grisen har antingen börjat tröttna på att jag alltid ska fotografera, eller så är det så att hon bara vill ha tag i allt som kommer i hennes närhet.
Jag fick i alla fall ett kort på hennes två små tänder i underkäken, samtidigt som hon gjorde sitt senaste läte som låter som ett ångestfyllt psykbryt. Senaste dagarna så har den lilla grisen blivit väldigt krävande och vill att det ska hända sker hela hela hela tiden. På eftermiddagen hörde vi grannbarnen som också verkade ha myror i benen, så vi passade på att bjuda in dem på fika så kunde vi alla få lite aktivitet. Tog en promenix till Coop för o köpa lite fika och satte grisen i bärsele så hon kunde se lite. Helt plötsligt är det bara tyst och hon har somnat inne i affären. Såg inte så där väldans bekvämt ut, så jag bar henne sovandes i mina armar på vägen hem. Lite tungt, men lite mysigt också.
Vid 18-tiden kommer grannarna och in i vardagsrummet stormar det in tre sexåringar och en åttaåring som börjar pussla om alla siffror på lekmattan och grejar lite här o var! Är inte riktigt van, men snabbare än vad man kan tro så är vi ju där också och det är trevligt att ha dem på besök! 🙂
