Hur gick det med den här hela alli historien då. När jag började äta efter cambridgekuren gick ja upp två kilo. Och började gå på alli. Som man receptfritt kan köpa på apoteket. Vist egentligen var jag för smal för att äta dem. Men jag tänkte vilken bra idé. Ett piller som reducerar bort fett. Lättare att gå ner de där två kilonan som jag gick upp. Och mycket riktigt gjorde jag det.
Men allt har ett pris. Och priset är magknipp, akutbajsa, avsvimningar och yrsel.
Jag slutade med dem under helgen. Fast det låg kvar i kroppen. Så det var akutbajs som gällde hela söndagen. Kanske inte så mysigt, men men så är det. Och på måndagen vaknar jag med världens svåraste magknip. Nästan som att någon har stuckit kniven i mig. Kommer knappt ur sängen. Gråter p.g.a smärtan. Spyr på vägen ut till stallet. Försöker att cykla med hingsten till hagen. Känner hela tiden hur jag håller på att svimma. Kommer hem och tänker att jag måste nog sätta mig ett tag. Och vaknar sedan liggandes på golvet. Inte så bra. Tänkte att nu kommer jag aldrig mer ta något sådant. Fast nu har jag ju provat det. Och vist har det hjälpt. Men jag säger bara det. Nu är det bara ett hälsosamt liv som gäller för min del. Min kropp har fått ta tillräckligt med stryk. Så om man är under det sträcket som står på packet. Var försiktiga!