Barn är underbara att jobba med, för de är spontana och härliga och kan säga vad som helst och vara nästan hur söta som helst. 🙂
Vi har följt en ankmamma med sina 10 ungar nu, som måste kläkts i helgen som gick. Idag är det bara 5 kvar. Barnen fick se hur en skata väntade in ankungarna och sen när de var nära nog så mamman inte kunde göra något, så fångar skatan in den och flyger iväg med den. Det såg barnen och sen var det ytterligare två som blev plockade vad vi vet och sett med egna ögon.
Så nu fram till innan jag gick hem, så var det 5 ankungar kvar. Så säger en pojke till sin ena kompis ”Skulle du vilja vara en skata?”. Det var charmigt.
Barn har inte den förståelsen för varför djuren inte alltid är så snälla mot varandra. Vi människor måste ju vara snälla mot djuren och våra medmänniskor.
Det är en stor del i mitt jobb att få fälja barn ett tag i sänder och se hur de utvecklas och ser på saker och ting så olika från oss vuxa som skulle se det med skatan och ankungarna som hemskt. Barnen och andra sidan förstår sig inte alltid på hur naturen har sin gilla gång.
Det är naturen som är sån. Även skatorna måste ha mat och det är de unga som går åt då. Det är intressant hur barn reflekterar över det och sen lägger in det de ser i sina lekar. Det är spännande att se den biten. 🙂 Jag är så glad att få uppleva den biten. 🙂 Jag är så tacksam att jag får födelen att jobba med barnen och jag uppskattar det så mycket! <3
Nä, nu får jag stänga ner datorn. Ni får ha en härlig torsdagskväll i sommarens tecken, bortsett från kylan. Ta hand om er, så hörs vi imorgon! <3