{"id":547,"date":"2013-10-21T19:35:03","date_gmt":"2013-10-21T17:35:03","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/?p=547"},"modified":"2013-10-21T15:52:39","modified_gmt":"2013-10-21T13:52:39","slug":"hund-traning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/2013\/10\/21\/hund-traning\/","title":{"rendered":"Hund tr\u00e4ning"},"content":{"rendered":"<p>Bygg upp hundens sj\u00e4lvk\u00e4nsla<\/p>\n<p>M\u00e5nga hundar \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r vissa saker, andra \u00e4r os\u00e4kra \u00f6verhuvudtaget. Vad som ligger bakom deras os\u00e4kerhet \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att veta. <\/p>\n<p>Det kan bero p\u00e5 n\u00e5got som har h\u00e4nt redan under fosterstadiet eller i mycket tidig \u00e5lder. \u00c4ven \u00e4rftliga orsaker kan ligga bakom. Vi kan ocks\u00e5 vid n\u00e5got tillf\u00e4lle ha skr\u00e4mt hunden utan att veta att den reagerade s\u00e5 starkt. <\/p>\n<p>Os\u00e4kerhet och r\u00e4dsla kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 att hunden har ont n\u00e5gonstans. Det \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att se p\u00e5 en hund om den har v\u00e4rk, det \u00e4r inte alls s\u00e4kert att den haltar eller gn\u00e4ller. N\u00e4stan 60% av hundarna har n\u00e5gon form av ryggfel, vilket \u00e4r ungef\u00e4r detsamma som hos oss m\u00e4nniskor. Vi kan anta att graden av sm\u00e4rta \u00e4ven hos hundar varierar mellan olika individer och olika tillf\u00e4llen. Vissa dagar g\u00f6r ryggen mer ont \u00e4n andra och d\u00e5 blir b\u00e5de m\u00e4nniskor och hundar p\u00e5 s\u00e4mre hum\u00f6r. <\/p>\n<p>En av de f\u00f6rsta sakerna du b\u00f6r g\u00f6ra med en r\u00e4dd, os\u00e4ker och\/eller aggressiv hund \u00e4r att l\u00e5ta en veterin\u00e4r och fysioterapeut kontrollera hunden. Veterin\u00e4ren tittar t.ex. i \u00f6ron, hals och kan ta en del prover som kan utesluta sjukdom. Fysioterapeuten kontrollerar leder, muskler och kotor och kan bed\u00f6ma sm\u00e4rta i mjukdelarna.<\/p>\n<p>Personlig zon<\/p>\n<p>Alla djur har olika privata zoner omkring sig. Dels finns en zon som kallas f\u00f6r flyktavst\u00e5nd. En kronhjort flyr om en fr\u00e4mling kommer n\u00e4rmare den \u00e4n cirka trehundra meter, medan en bj\u00f6rn har ett flyktavst\u00e5nd p\u00e5 cirka etthundra meter. <\/p>\n<p>Sedan finns ocks\u00e5 en f\u00f6rsvarszon som ligger n\u00e4rmare djuret sj\u00e4lv. Om en fr\u00e4mling skulle komma inf\u00f6r denna zon kommer djuret ist\u00e4llet att g\u00e5 till attack. D\u00e5 har gr\u00e4nsen d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt att hinna fly passerats och d\u00e4r den erfarenhetsm\u00e4ssigt reagerar med ett anfall ist\u00e4llet. <\/p>\n<p>\u00c4ven vi m\u00e4nniskor har dessa zoner, och avst\u00e5ndet varierar med vilken kultur vi \u00e4r uppvuxna i. M\u00e4nniskor fr\u00e5n s\u00f6dra Europa st\u00e5r g\u00e4rna lite n\u00e4rmare varandra \u00e4n vad vi i norra delen g\u00f6r. Det brukar k\u00e4nnas olustigt om n\u00e5gon kommer f\u00f6r n\u00e4ra och instinktivt f\u00f6rs\u00f6ker vi backa lite. Nu \u00e4r vi visserligen uppfostrade till att inte anfalla n\u00e5gon som kommer n\u00e4rmare, men det h\u00e4nder speciellt d\u00e5 n\u00e5gon \u00e4r p\u00e5verkad av t.ex. alkohol. <\/p>\n<p>V\u00e5ra hundar tillh\u00f6r olika raser och har d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 olika avst\u00e5nd i sina zoner. Flera av de vaktande raserna har en stor f\u00f6rsvarszon medan s\u00e4llskapsraserna generellt sett har en relativt liten zon.<\/p>\n<p>N\u00e4rhet<\/p>\n<p>N\u00e4r vi f\u00f6rst\u00e5r detta med personliga zoner, f\u00f6rst\u00e5r vi ocks\u00e5 l\u00e4ttare varf\u00f6r hundar tycker att n\u00e4rhet kan vara ett laddat begrepp. Studerar vi tv\u00e5 fr\u00e4mmande hundar ser vi att ju n\u00e4rmare de kommer varandra ju stelare blir deras kroppsspr\u00e5k. I de flesta fall avbryter n\u00e5gon av dem f\u00f6rs\u00f6ket att n\u00e4rma sig den andra. Den hund som avbryter b\u00f6rjar ist\u00e4llet intensivt lukta p\u00e5 marken, l\u00e4gger sig ner eller g\u00e5r ner i lekst\u00e4llning. <\/p>\n<p>F\u00f6rs\u00f6ker de ist\u00e4llet att utmana varandra kommer de sakta att g\u00e5 n\u00e4rmare med blicken stelt f\u00e4st p\u00e5 den andra. N\u00e4r de \u00e4r riktigt n\u00e4ra varandra \u00e4r de s\u00e5 stela att bara mycket sm\u00e5 r\u00f6relser tolereras av hundarna. Skulle de f\u00e5 kroppskontakt eller n\u00e5gon g\u00f6r en f\u00f6r snabb r\u00f6relse exploderar hela situationen i ett slagsm\u00e5l. Det \u00e4r i det l\u00e4get vi \u00e4gare ofta \u00e4r den utl\u00f6sande orsaken, vi r\u00f6r p\u00e5 oss eller ryter till och s\u00e5 flyger hundarna p\u00e5 varandra. <\/p>\n<p>\u00c4ven din egen hund kan reagera p\u00e5 din n\u00e4rhet. Ofta l\u00e4r sig hunden att \u00e4garen tar i den, att den blir borstad osv. D\u00e4remot \u00e4r det inte s\u00e4kert att hunden vill ha v\u00e5r direkta n\u00e4rhet till sitt ansikte, att t.ex. ge hunden en kram som m\u00e5nga barn g\u00e4rna g\u00f6r kan k\u00e4nnas som ett stort hot f\u00f6r hunden. Morrar hunden d\u00e5, acceptera det och g\u00e5 inte n\u00e4rmare. Hunden har helt enkelt talat om att den inte \u00e4r riktigt bekv\u00e4m med att du \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra, den f\u00f6rs\u00f6ker inte alls dominera dig eller ta \u00f6ver ledarskapet eller n\u00e5got liknande.<\/p>\n<p>Os\u00e4kra hundar<\/p>\n<p>En hund som \u00e4r r\u00e4dd eller os\u00e4ker sl\u00e4pper inte g\u00e4rna n\u00e5gon innanf\u00f6r sina zoner. Det kr\u00e4vs mycket v\u00e4nlighet, rutiner, sj\u00e4lvs\u00e4kerhets\u00f6vningar och konsekvenser f\u00f6r att den ska kunna lita p\u00e5 n\u00e5gon. <\/p>\n<p>Det g\u00e4ller att bygga upp hundens sj\u00e4lvk\u00e4nsla genom att f\u00e5 den att stegvis klara av sm\u00e5 uppgifter. Uppgifterna ska vara kluriga och inneb\u00e4ra ett visst m\u00e5tt av utmaning, d\u00e4remot f\u00e5r de inte vara s\u00e5 sv\u00e5ra att hunden inte klarar av dem. Sv\u00e5righetsgraden ska sedan successivt \u00f6kas, men aldrig i s\u00e5 snabb takt att hunden misslyckas.<\/p>\n<p>Balans\u00f6vningar<\/p>\n<p>Att tr\u00e4na upp balansen kan st\u00e4rka hundens sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Det kan du g\u00f6ra genom att anm\u00e4la dig och din hund till en kurs i agility, men det \u00e4r inte heller s\u00e5 sv\u00e5rt att hitta p\u00e5 egna balans\u00f6vningar. <\/p>\n<p>L\u00e5t hunden f\u00e5 hoppa upp p\u00e5 stubbar, stenar, omkullfallna tr\u00e4d, parkb\u00e4nkar osv. Se bara till att det inte \u00e4r halt och de f\u00f6rsta g\u00e5ngerna kan du beh\u00f6va st\u00e5 alldeles intill f\u00f6r att hj\u00e4lpa hunden h\u00e5lla balansen. <\/p>\n<p>S\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6kar du sv\u00e5righetsgraden genom att l\u00e5ta hunden g\u00e5 p\u00e5 hindret, s\u00e4tta sig ner, v\u00e4nda sig om och kanske t.o.m. ligga ner. T\u00e4nk p\u00e5 att hela tiden ber\u00f6mma och bel\u00f6na hunden, l\u00e5t den f\u00e5 k\u00e4nna sig stolt! <\/p>\n<p>Nos\u00f6vningar<\/p>\n<p>Hundens fr\u00e4msta sinne \u00e4r luktsinnet och kan du l\u00e5ta hunden f\u00e5 jobba med nosen kan du st\u00e4rka dess sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Du kan varva mellan s\u00f6k- och sp\u00e5r\u00f6vningar. <\/p>\n<p>S\u00f6k\u00f6vningar: G\u00f6m godis, b\u00e5de inne och ute och l\u00e5t hunden s\u00f6ka upp det. Tr\u00e4na hunden att s\u00f6ka upp kantareller, leksaker eller tappade vantar.<\/p>\n<p>Sp\u00e5r\u00f6vningar: L\u00e4gg ett personsp\u00e5r, ett blodsp\u00e5r eller kanske ett korvsp\u00e5r och l\u00e5t hunden sp\u00e5ra upp bel\u00f6ningen som ligger i slutet av sp\u00e5ret.<\/p>\n<p>Probleml\u00f6sningar<\/p>\n<p>Att st\u00e4llas inf\u00f6r ett problem som vi sedan lyckas l\u00f6sa ger oss m\u00e4nniskor b\u00e4ttre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och det g\u00e4ller i h\u00f6gsta grad \u00e4ven v\u00e5ra hundar. Om du som \u00e4gare ocks\u00e5 \u00e4r delaktig i probleml\u00f6sningen st\u00e4rker du samtidigt banden mellan dig och hunden. OBS! T\u00e4nk p\u00e5 att l\u00e5ta hunden f\u00e5 tid p\u00e5 sig att l\u00f6sa problemet sj\u00e4lv! Vi har ofta en tendens till att vilja hj\u00e4lpa hunden genom att peka eller visa. <\/p>\n<p>Aktivitetsleksaker. Det finns m\u00e5nga olika aktivitetsleksaker d\u00e4r hunden ska f\u00e5 fram godis p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. M\u00e5nga av dem f\u00f6ruts\u00e4tter ocks\u00e5 att du som \u00e4gare \u00e4r delaktig p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt.<\/p>\n<p>G\u00f6mma godis i burkar, kastruller, kartonger, toapappersrullar osv. L\u00e5t hunden komma p\u00e5 hur den ska komma \u00e5t godiset.<\/p>\n<p>Probleml\u00f6sningL\u00e4gg godis eller en favoritleksak i en kartong. Bind fast ett sn\u00f6re i kartongen och l\u00e4gg den under soffan, bakom en d\u00f6rr eller liknande och l\u00e5t bara sn\u00f6ret sticka fram. Hunden ska f\u00f6rst dra i sn\u00f6ret f\u00f6r att komma \u00e5t kartongen som den sedan ska \u00f6ppna.<\/p>\n<p>Omv\u00e4gsproblem. St\u00e4ll dig p\u00e5 ena sidan av ett staket eller ett kompostgaller och locka p\u00e5 hunden. Hunden ska nu lista ut hur den kan komma till dig (springa genom grinden eller runda gallret). <\/p>\n<p>Ett annat omv\u00e4gsproblem \u00e4r att l\u00e4gga en godisbit uppe p\u00e5 en h\u00f6g sten. Hunden ska lista ut ur den ska komma \u00e5t den, hoppa upp, g\u00e5 runt och kl\u00e4ttra upp p\u00e5 baksidan eller?<\/p>\n<p>Cirkuskonster<\/p>\n<p>Att l\u00e4ra hunden olika cirkuskonster st\u00e4rker inte bara hundens sj\u00e4lvf\u00f6rtroende det uppmuntrar ocks\u00e5 i allra h\u00f6gsta grad samarbetet mellan dig och din hund. <\/p>\n<p>L\u00e4r hunden att rulla runt, dansa p\u00e5 bakbenen, sitta vackert, ligga p\u00e5 sidan, spela d\u00f6d, vinka osv. Ofta har olika hundar en viss fallenhet f\u00f6r en viss typ av \u00f6vningar, vidareutveckla dem.<\/p>\n<p>Nytto\u00f6vningar<\/p>\n<p>De hundar som arbetar som assistanshundar hj\u00e4lper sin \u00e4gare med allehanda saker. \u00c4ven om du &#8221;bara&#8221; har en s\u00e4llskapshund kan den l\u00e4ra sig att plocka upp saker som du tappar, h\u00e4mta telefonen d\u00e5 den ringer, sl\u00e4cka\/t\u00e4nda lyset, h\u00e4mta tidningen m.m. <\/p>\n<p>P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt st\u00e4rker du hundens sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, tr\u00e4nar upp ert samarbete samtidigt som du drar nytta av hundens aktiviteter.<\/p>\n<p>Kost<\/p>\n<p>Om du har uteslutet sjukdomar och\/eller sm\u00e4rta och har b\u00f6rjat tr\u00e4na din hund till en \u00f6kad sj\u00e4lvk\u00e4nsla kan det vara v\u00e4rt att titta lite extra p\u00e5 hundens kost ocks\u00e5.<br \/>\nI kroppen finns olika signalsubstanser som har olika betydelse, varav tv\u00e5 kan vara v\u00e4rt att n\u00e4mnas h\u00e4r, n\u00e4mligen noradrenalin och serotonin. <\/p>\n<p>Noradrenalin. Vid kamp, f\u00f6rsvar eller pl\u00f6tslig alarmberedskap frig\u00f6rs bl.a. noradrenalin. Det \u00f6kar hj\u00e4rtverksamheten, h\u00f6jer blodtrycket samt ger en \u00f6kad vakenhet och aktivitet. Foder inneh\u00e5llande majs kan \u00f6ka noradrenalinhalten vilket kan p\u00e5verka en nerv\u00f6s individ.<\/p>\n<p>Serotonin. Kallas ofta f\u00f6r bel\u00f6ningshormon eftersom det p\u00e5verkar hum\u00f6ret s\u00e5 att man k\u00e4nner sig glad, n\u00f6jd och lugn. Det reglerar \u00e4ven koncentrationsf\u00f6rm\u00e5gan och s\u00f6mnen. S\u00f6tsaker och alkohol kan tillf\u00e4lligt \u00f6ka v\u00e5r serotoninhalt men n\u00e4r de slutar verka faller halten kraftigt. I r\u00f6tt k\u00f6tt, havre, bananer, kalkon och pumpak\u00e4rnor finns \u00e4mnen som p\u00e5verkar halten av serotonin positivt.<\/p>\n<p>S\u00e5 har du en os\u00e4ker och r\u00e4dd hund kan du prova att \u00e4ndra kosten, om det hj\u00e4lper b\u00f6r du se en f\u00f6rb\u00e4ttring inom 10-14 dagar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bygg upp hundens sj\u00e4lvk\u00e4nsla M\u00e5nga hundar \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r vissa saker, andra \u00e4r os\u00e4kra \u00f6verhuvudtaget. Vad som ligger bakom deras os\u00e4kerhet \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att veta. Det kan bero p\u00e5 n\u00e5got som har h\u00e4nt redan under fosterstadiet eller i mycket tidig \u00e5lder. \u00c4ven \u00e4rftliga orsaker kan ligga bakom. Vi kan ocks\u00e5 vid n\u00e5got &#8230; <a title=\"Hund tr\u00e4ning\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/2013\/10\/21\/hund-traning\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Hund tr\u00e4ning\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5757,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-547","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/547","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5757"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=547"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/547\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=547"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=547"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/bibzzzan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=547"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}