Gud så klantig jag är!(tror till och med det ordet är en underdrift)
Det knackade nyss på dörren, och när jag tittade genom titthålet stod det en främmande kvinna utanför.
Jag brukar aldrig öppna för främlingar, men gjorde det nu, då jag ändå råkat väsnas innanför dörren 😛
När jag öppnade dörren pekade hon på utsidan och sa: ”your keys”
Jag kikar ut o ser att jag har glömt nycklarna i dörren igår kväll när jag kom hem från träningen!!!
Hur i h-vete kan man lyckas med en sådan sak?! Jag har alltså legat och sovit hela natten, med fri passage in i min lägenhet för vem som helst…
TUR, att jag bor i ett lugnt område, och ännu mer TUR att jag har trevliga och hjälpsamma grannar!
En annan gång lämnade jag mina nycklar och min telefon hemma när jag åkte iväg och tränade, Andreas var ju ändå hemma tänkte jag.
Sen när jag väl kom hem, var dörren låst och ingen öppnade. KANON! hade ju ingen telefon att ringa ifrån, så hade ingen aning om vart han hade tagit vägen.
Blev helt enkelt att knata upp en trappa till grannen över, ett gulligt äldre par, som lät mig låna telefonen och vänta uppe hos dem tills Andreas, som åkt iväg till en kompis, kunde komma hem och låsa upp 😛
Återigen, tur med bra grannar 🙂
Nu bär det av till Ingelsta med Emelie
Det e kul å sjunga 😛