Kvällstankar

Jag lär väl ångra att jag la upp denna bilden sen. Men jag ska låta den vara kvar ändå. Jag är långt ifrån mitt mål men jag kan kolla på den här bilden och se mig själv i spegeln utan att det längre gör ont. Jag längtar så enormt mycket efter att få Kötta löpning igen så jag kan få fram lite muskler, vilket gäller hela kroppen! För ett par veckor sedan så skulle jag aldrig vågat lägga upp denna bilden dels för att jag inte var nöjd, men också för att jag är så rädd att andra ska döma mig. Jag vet om att man inte ska bry sig om vad andra säger men jag vet också att det är svårt för många att låta bli att tänka så. Jag är rädd att folk kommenterar en bild som denna och säger ”hon säger att hon tränar 6 dagar i veckan, men hon har ju knappt några muskler” eller ”hon borde ha mer vältränad kropp om hon nu tränar så mycket”. Det är DET som känns jobbigt. Jag tränar självklart för min egen skull och det är bara jag som ska må bra av det. Men när jag kämpar så hårt för att uppnå resultat så blir andras åsikter ganska viktiga eftersom man ibland själv blir blind för sina resultat. Jag kommer troligtvis aldrig känna mig klar med träningen och resultaten jag vill ha, men jag längtar till den dagen då jag kan se mig själv som vältränad.. Men det tar tid, det krävs tålamod och det krävs en positiv tanke! Jag måste också inse att det tar olika lång tid för alla. vi har olika lätt/svårt för det och en sak som fungerar för någon annan fungerar möjligtvis inte för mig så det gäller att testa sig fram! Nu ska jag mysa vidare framför breaking news och sen sova!

Puss och Godnatt!