23 mars 2014

Sitter i skrivande stund i soffan och lyssnar på lite mysig musik medan de andra sover. Gårdagen bjöd på massa skoj, så idag blir det en väldigt lugn dag. Igår fyllde jag hela 20 år och det slog mig inte riktigt förrän halv tolv i fredags att jag faktiskt inte skulle vara tonåring längre, att jag nu påbörjar ett nytt kapitel. Det känns lite konstigt, samtidigt som att det egentligen inte är någon större skillnad på att vara 19 och 20. På något sätt känns det som att nu kan jag lämna det som har hänt under tonårstiden, glömma det som har varit negativt och minnas det som har varit positivt, men starta om lite på nytt, hitta nya mål, tänka om, testa på något nytt o.s.v. Men i alla fall så startade vi dagen med att åka till Double six beach. Det var jag, Cassandra, Gunnhild, Jon och Ola som tog oss iväg eftersom de andra låg bakis efter trafikljusfesten i fredags. På plats hyrde vi surfbrädor och gav oss ut i vågorna. Det gick faktiskt förvånansvärt bra och det var riktigt kul! Däremot lyckades jag skrapa knäna och magen på surfbrädan och eftersom vattnet är så salt så sved det något så fruktansvärt mycket så stannade inte i vattnet så länge men det var kul att få testa på det igen. På kvällen drog vi på oss bikinin under festkläderna och runt åtta begav vi oss in till Kuta för poolparty och så himla kul det var! Ganska länge var jag inställd på att jag inte skulle bada eftersom det var så mycket folk och alla var överallt och ingenstans, men när ett par stycken inte trodde att jag vågade göra salto från en avsats 2 meter upp så antog jag utmaningen och visade mina gymnastkunskaper, och sedan kunde jag lika gärna fortsätta bada. Senare på natten drog vi på oss blöta kläder och med blött hår begav vi oss vidare till Sky Garden där vi dansade loss. Jag är minst sagt nöjd med dagen och att fira sin födelsedag på Bali är verkligen inte fel. Det är första gången jag är iväg över min födelsedag och det kändes lite konstigt att inte få spendera den med familjen. Jag har inte haft så mycket hemlängtan än men igår och idag känner jag att en kram från familjen verkligen hade varit guld värt.

Som sagt så sover de andra fortfarande. Jag vaknar alltid så tidigt efter att jag har varit ute men det passade perfekt för då får jag lite egentid här också, så jag har precis ätit lite god frukost och tar det bara lugnt. Idag ska vi nog inte göra så mycket under dagen men ikväll åker vi nog in till Kuta för att äta och ha det lite mysigt såhär en söndag innan nya veckan påbörjas. Nästa vecka är lika intensiv för mig som denna har varit och även om det är kul så tar det extremt mycket på krafterna att träna 3 timmar på förmiddagen i stekande värme och utöver det även träna gym och egenträning, och även hinna läsa lite och ha kul. Men jag tror att det bara är denna veckan som också är så och att det lugnar sig igen efter det.

Igår när vi körde hem från stranden fick jag bara upp i tankarna hur bra det känns med dessa människorna som jag umgås med här på Bali. Vi har varit här i en månad och det känns som att vi har bildat en liten familj här. Men det jag tänkte på var att om 2,5 månad ska jag åka hem härifrån och även om det kommer bli så skönt att få komma hem till alla där hemma så kommer jag få säga hejdå till något som jag aldrig någonsin kommer få uppleva igen. Jag hoppas innerligt att vi kommer ses igen, och det tror jag att vi kan ordna, men just det här livet på Bali är helt fantastiskt. Det går inte riktigt att beskriva vad det är som gör det så bra. Det är väl helheten och med tanke på att jag har hittat ett gäng som jag verkligen trivs med och som har samma intresse som jag har. Jag önskar att jag hade fått ta hit familj, vänner och pojkvän och bara fått visa allting. Det finns egentligen så himla mycket att säga om vad vi gör och upplever, men det går liksom inte riktigt att förklara heller. Det är så många småsaker som gör det bra. Som att bara ligga här hemma ett gäng vid poolen, ta det lugnt, prata, äta gott, mysa och bara ha det allmänt bra. Det krävs liksom inte mycket här för att dagen ska bli bra.

Ganska länge var jag inställd på att jag inte skulle göra några långresor efter studenten, men någonting fick mig att ändra mig och jag gjorde min första resa till Australien som blev så lyckad den bara kunde bli. Det var lite speciellt med den resan för jag insåg att det verkligen inte är min grej att flytta runt så där och det tog mycket på krafterna vilket resulterade i så himla mycket hemlängtan. Men jag åkte med tre tjejer som gjorde den helt fantastiskt och jag är så glad att jag har den resan att minnas för livet. Sen var det dags för denna resan och i 1,5 månad utav 2 efter att jag kom hem från Australien gick jag och fasade inför detta. Jag ville inte iväg igen. Jag var inte redo att lämna alla igen och återigen gå med den hemlängtan. Det kan vara en av de värsta känslorna och speciellt när man befinner sig på andra sidan jordklotet och vet att man inte bara kan åka hem. Men nu är jag här, och jag är så enormt glad att jag inte avbeställde detta, som jag faktiskt hade några tankar på att göra. Jag har hemlängtan här också, och det är självklart eftersom jag har vänner, pojkvän och en familj som jag älskar, men här är den lite mer kontrollerbar. Det jag vill komma fram till är att dessa resorna har lärt mig så mycket, inte bara saker om mig själv men de har lärt mig hur bra ställt jag faktiskt har det hemma. Jag har vänner, pojkvän och familj som jag är trygg i och som jag vet kommer finnas där föralltid. Det är en bra sak att sakna, och att ha någonting att sakna. Jag kommer komma hem till ett liv som jag tycker om. Allt detta har fått mig att inse hur mycket människorna i mitt liv betyder för mig och hur fantastiska alla är både i med- och motgångar. Jag har någonstans att gå när jag är ledsen men jag har också någonstans att gå om jag vill dela med mig av något roligt.

Äsch.. detta blev ett fruktansvärt rörigt inlägg. Det fanns mycket i tankarna men det är inte lätt att få fram det i text.. haha. Men för att sammanfatta det sista så älskar jag mina vänner, min pojkvän och min familj och som jag och Pontus pratade om häromdagen så är det lätt att glömma hur starkt ordet ”älskar” faktiskt är och när man verkligen tänker på det så är det fantastiskt att man har människor och saker att älska, någonting som får en att driva sig framåt och njuta av tillvaron.