Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till. Jag mår dåligt, väldigt dåligt.
Jag har gjort det under en längre period nu och jag vet inte vad jag ska göra. Jag hatar psykologer och jag hatar alla. En period när livet håller på att falla. Vi pratar om nu. En period när man ibland i kvällstid googlar på hur man skulle ta sitt liv på lättaste sätt, men sedan vaknar upp morgonen efter och raderar historiken för att man skäms för mycket.
Jag är trött på mitt jobb, jag är trött på mina så kallade vänner som inte längre orkar med mig. Folk dras med i min negativa energi och tar avstånd.
Jag är trött på att bo hemma och jag hatar min släkt. Dom hatar dessutom mig lika mycket.
Vad gör man? Ska man ta en väska och bara dra. Eller ska man ta sig i skinnet och uppsöka psykolog? tsss, varför frågar jag ens mig själv den frågan.. Jag skulle aldrig någonsin sätta min fot hos en psykolog igen. Tar mycket hellre livet av mig faktiskt. Faktum är att tanken nästan frestar mig idag. Jag är riktigt långt ner i havet så att säga.
Just nu är jag bara så ledsen på idioter till psykologer. Såna som fumlar i sina papper och frågar ”var det du som blev våldtagen?” då svaret blir: nej det var inte jag. Leta vidare. (på den tid som jag betalar dyrbart för..) och såna idioter som pratar åt mig under 3/4 av tiden och avslutar de sista tio minutrarna med att fråga när nästa möte ska bokas in i hens kalender. Nej tack, jag klarar mig utan psykolog/terapeut. Går mycket hellre här hemma i helvettet och trampar skit genom att hata mig själv. fantastiskt.
