Mår du dåligt, sök hjälp!

Bara för att jag har varit med om en massa skit så sitter inte jag här hemma och snackar skit om folk, eller dömmer människor som jag inte känner. Nog har man hört tissel och tassel om människor i stan men orka bry mig? Är skvallret så viktigt när den personen i fråga dör i en bilolycka exempelvis? Nej då kommer det dåliga samvetet fram, inte sant? Jag kan inte tänka negativt om saker, speciellt inte om folk jag inte känner.

Jag har fått smällar, nu menar jag riktigt hårda smällar och drabbats utav vidriga traumatiska upplevelser som många inte skulle kunna repa sig ifrån.Men tack vare kuratorer och psykologer har jag hämtat mig från skiten. Från att ha blivit inslängd i diskbänkar, dragen i håret och fått mobiler sönderslagna, till våldtagen, blivit kränkt på olika sätt och bott på kvinnojour. Inte fan hatar jag män för det! Jag är ju för helvete sambo och förlovad med en idag, eller hur? Vi bor i en lägenhet och han är världens goaste, vi firade 1 år i september och fler år lär det bli. De funkar awsome och jag ska då inte gå någonstans. För det känns mer än rätt just nu. Man är ju kär och galen än och, vi kan ha så sjukt roligt ihop att tårarna sprutar då vi flummar som mest.

Alla människor går alltid igenom kriser, av olika dess slag men att sitta och dömma och snacka skit bara för att man själv går igenom något jobbigt – det är inte ok, ej acceptabelt. Hjälp finns ju att få. Har jag en dålig dag, och inte mår så bra i mig själv, ja inte fan sitter jag och nedvärderar folk anonymt i deras bloggar och håller på som en och annan fjortis. Man kanske ska överväga att ta tag i sina problem, sitt liv så man får må bra tillslut för hjälp finns för de som ber om det.