Är ni verkligen såna dramaqueens?!

anna

Är ni sådana som lyssnar på vad andra säger istället för att göra en egen uppfattning om folk? Nyinflyttad i en stad/by eller kommer till en fest bara för att få lära känna lite folk därav plötsligt två i en grupp på festen utbrister; ”Hon/han där är dittan och dattan har gjort si och så” Är du en sån lättmanipulerad bitch som lyssnar på detta och undviker den personen eller skiter du i vad de säger och ger den personen en chans att visa vem hon eller han är? Att ni faktiskt kan sluta som bästa vänner i slutändan?

Jag lovar att detta har hänt mig ett flertal ggr och faktiskt, tack vare skitsnack och rykten efter mig så har jag gett fan i att lyssna på vad andra säger för jag vet att inget av det är sant 🙂 Jag är en skitbra människa och de som snackar, är inte så jäkla bra själva.

Dessa människor gör sina egna val, de får säga och tycka vad de vill, men det är även deras förlust men folk därute måste få sin chans att visa vem de egentligen är, höra deras sk version och jag dömmer inte förrän jag får se hur de behandlar mig med tiden.

Dock är det tragiskt att det finns två härifrån stan som faktiskt har börjat bete sig wierd emot mig, har ingen aning om varför då jag alltid har kört samma mynt emot de som de har varit emot mig, glad trevlig omtänksam snäll och pratsam. De jag alltid är emot folk tills de ändrar attityd emot mig. De har heller inte sagt något direkt till mig, som man som vuxen bör göra – ja ifall något är fel eller missuppfattat något, vilket jag hoppas de är vuxna nog att göra i slutändan – för jag är en sån som föredrar ärlighet.

Men att deras attityd har förändrats, sånt där rör mig inte ryggen för spekulationerna till deras beteenden kan vara många. De kan ha det jävligt jobbigt hemma, stress, mår dåligt pga något bråk med en familjemedlem, kompis, arbetskkompis ja chef osv. Det är bara tragiskt för de, att det ska vara så. Men jag hoppas att de hamnar på fötter snart igen. För jag gillar inte när folk mår dåligt 🙁

Jag är ledsen att behöva säga att jag har hört tusen dumma saker om J här i stan och både jag och min sambo rycker på axlarna, för jag har hört J´s version och det räcker, jag väljer inga jävla sidor. Rykten är som virus, de sprids jävligt fort men det går att bota – bara slå undan rykterna och fortsätta köra sitt race som ingenting.

Jag förstår nu, varför de pågår så mycket droger och supande här i Lycksele. Ingen orkar med drama. Palla drama liksom. Den här texten bör folk tänka på lite mer, och kanske vakna till och växa upp en del.

Man ska egentligen inte döma någon! För du har ingen aning om vad denna människan har gått igenom. Alla har en andledning till de dom gör. Så istället för att stå där i ett hörn o snacka skit om en person för den har ett visst rykte, gå o prata med den personen o lär känna den. Vem vet, kanske har alla dessa rykten fel o denna personen e helt underbar!

Jag orkar inte med drama och skitsnack, jag och Robin väljer de som behandlar oss med fulla respekt och det är ju då vi visa de fulla respekt. Ta min kompis Anja och hennes karl Linus, helt underbara människor. Men de är såna som kör sitt eget race, gör sin egen uppfattning,behandlar oss bra och bjuder ut oss på saker som igår exempelvis ville de ha med oss till en restaurang men hade inte råd med det just då. Vi orkar inte med drama, där de snackas en massa, eller folk surar och ignonerar då vi kommer med förslag om att vi ska hitta på saker och ting. Robin är less på det också, och detta får honom att snacka mer och mer om Vuollerimresan och eventuellt flytt i framtiden. Kanske t.om att vi hamnar i min hemby Vuollerim, vem fan vet om 2-3 år vars vi tar vägen men Robin vill inte stanna här förevigt och jag har äntligen vaknat upp ur koman och inser vad han egentligen snackar om.

Vi har vårat på det torra, vi jobbar, pluggar, kör med råttuppfödningen här hemma, hundarna, vårat gemensamma liv – vi har inte tid med skvaller och skitsnack – då hade vi inte orkat med våra egna liv just nu. Varför kan bara folk lägga ner all drama och skitsnack i alla städer och byar och kanske fokusera på sina egna liv, försöka va sams med alla istället för alltid hitta fel hos alla som passerar de på gatan, för jag garanterar att ingen av er som håller på är så jävla perfekta själva.

Inte ens jag och Robin är perfekta men vi har samvetet att bekänna detta och vi vet vad som är viktigt att fokusera på, vad som är värd att lägga ner tid och energi på och det är inte på osäkra, avundsjuka människor som livnär sig på att förstöra för andra. Vi är lite väl för gamla och för mogna för det. Och om man hela tiden ska gå runt och ta åt sig av vad som sägs om oss, då kan vi ju bara hänga oss i duschen, inte sant? 😉