Ligger i soffan och njuter av tystnande kan man säga. Det är alldeles tyst och stilla. En stund för eftertanke. Är inne i ett riktigt funderar läge. Vet inte riktigt vad jag ska göra av mig själv visa stunder. Det allra flesta i min ålder har kommit så långt med sina liv, samtidigt som jag själv bara stampat i samma fotspår.
Livet är inte alltid lätt kan jag lova men i bland känns det bara så sjukt orättvist. Vill också lyckas och känna att jag är bra på någonting. Att det finns annat än misslyckanden även för mig.
