Rädsla är svår att styra och står sällan i proportion till den faktiska faran, så är det tex m de flesta fobier. Att bära på en rädsla av fobisk karaktär kan kännas väldigt pinsam eftersom den till synes är helt obefogad. Varenda gång jag berättat att jag har ”Tandläkarskräck” så föreslår andra; ”gå till min tandläkare, han är snäll” osv…:p Detta är en fullständigt onödig upplysning, med tanke på att jag känner rädsla i likhet med att bli avrättad inför att ligga i en tandläkarstol.
Jag har nu gått till specialtandvård för att ta tag i min rädsla! Känns bra, men jag har en jävla lust att skicka räkningen till tankäkare Tegner, som höll fast mig och borrade när jag var fem år och därmed gett upphov till denna fullständigt onödiga rädsla!!!!/Pernilla
