Det är alltid samma visa. Natten före en premiär är alltid en sömnlös natt. Det spelar ingen roll hur föreberedd man är, hur påläst du är eller i värsta fall hur ofärdigt det är. Du ligger där o vänder , rullar , går igenom texterna i huvudet , tänker igenom dina kostymbyten och om du på ngt sätt kan komma på ytterligare ngt sätt att twista ngn av dina texter.
Ofta känns dagen lång och rastlösheten gör sig ständigt påmind. Det märkligaste är att detta är en viktig ingrediens i förberedelsen. Om du är helt likgiltig och inte koncentrerar dig så blir oftast resultatet därefter.
Nu måste jag repa!!!

