På väg hem från Hallstahammar såg vi helt plötsligt hur ett helt gäng grisar korsar vägen ngra hundra meter framför oss. I en prydlig rad täcker de hela vägbanan och jag inser att hinner vi inte bromsa nu så kör vi på ngt av djuren.
Pontus kör och jag säger bara oj, oj , oj , oj. Jag skriker inte utan upprepar bara dessa ord om och om igen. Pontus bromsar o bromsar och när vi är framme hos dem har en liten lucka öppnat sig på vänster sida o vi lyckas passera skocken med skräck i ögonen.
Vi tackar för luckan då vi ser att ytterligare ett gäng är på väg uppför diket då vi passerat!!! Usch o fy!!!
Behöver vi verkligen dessa vilda svin i vår natur??? Carina gillart inte ;( 🙁 🙁
