Läste precis en artikel i en tidning om otrohet. Jag läser vad jag kommer över i ämnet eftersom jag själv var väldigt utsatt. Jag avskyr att tjejer (och killar för den delen) alltid tror eller får känslan av att de blir bedragna för att de själva är för fula eller inte intressanta nog! Jag vet att man tänker så, jag vet att man hela tiden tror att det beror på en själv. Jag blir så ledsen av att man ska behöva känna så. Det är alltid personen som är otrogen som är den med brister! Jag är varken ful, elak eller har en gömd agenda eller är den som medvetet skulle såra någon. Jag hoppas att de som går igenom sådant just nu intalar sig själv vem det är som gör fel. Jag hade dessutom vårt lilla barn att ta hand om när det hände. Ibland när det var som värst hade jag gärna varit helt ensam för att kunna gräva ner mig eller bara fly men nu efteråt är det såklart delvis pga Aiden som jag höll mig över ytan och vi fixade allt tillsammans. Nu är jag väldigt mån om mitt utseende för min egen skull, min sambo och andras men inte av rädsla för att förlora någon eller känna mig mer värd än någon annan. Jag känner mig dessutom mer intressant. Jag har ju valt att vara bland folk som lyssnar på mig genuint.
What goes around comes around …. xxx