Jag har fortfarande sjukt ont i mitt ben efter walkathon, vilket betyder att jag vred till det ganska ordentligt skulle jag gissa. Det gör mig väldigt frustrerad att inte kunna gå så snabbt som jag vanligtvis gör och att inte kunna gå till gymmet. Jag kan inte ens gå ut med Massimo!
Igår skulle jag till optikern för check-up och det började spöregna, jag hade inte mina linser på mig eftersom optikern sa att man ska vara linsfri innan kollen + att jag inte hittade mina glasögon….. PLUS att jag gick i slow motion som en gammal tant. När jag kom fram så fungerade inte hissen heller så jag fick gå upp, dyngsur halvt blind och haltande. Det är i sådana stunder som andra tankar är extra påtagliga. Som t ex sommar, sol och att kunna vara frisk och se någonting. Jag kände mig så hjälplös och tyckte synd om mig själv, men jäklar hur mycket jag uppskattar allt sen när jag mår bra igen. Längtar efter gymmet, att slippa frysa osv. Kollen gick ju bra dessutom och jag fick nya linser.
Aaanyway, idag hoppas jag att det blir bättre, vi tog ett stort beslut igår om en grej, jag har dealat med saker och verkligen satt mig i situationer som jag tyckt varit jobbiga, så på många sätt känner jag mig också stark och nöjd med mig själv 🙂
Jonas ska till L.A för reklamfilmsinspelning om någon vecka och då tänker jag se till att vara ok i benet, träna och även boka in en ansiktsbehandling för att tycka mindre synd om mig själv som får vara hemma.
Trevlig helg allihopa!
