Man kan tro att jag befann mig i ett parallellt universum tidigare idag:
Men låt er inte luras – det är faktiskt på samma planet som ni trampar på. Nyköping, närmare sagt. Pappa ringde precis när himlen öppnade sig och var skapligt avis på vattenmassorna:
Jaha ja. Jag vill också ha lite regn… Ja, ja. Jag får väl traska ner till tuben och den blå linjen istället, suckade han.
Min pappa har ett eget knep mot värmen, förstår ni. Han försvinner från markytan, bokstavligt talat. I Stockholm går det en tunnelbana långt ner i underjorden och där är det alltid kallt och skönt. Så pappa brukar försöka att färdas med den linjen så mycket han kan. Jag brukar föreslå kyldisken i mataffären men pappa har redan sin favorit… Well, alla har sina knep, eller hur? Ciao!