För första gången på evigheter (ja, det känns faktiskt som det and it’s kind of a nice feeling…in a way) frös jag imorse. I ärlighetens namn var klockan runt fyra på morgonen och jag befann mig i Finland (liiite kallara omgivningar där) men ändå. Det var en lite lurig känsla. Skönt, eftersom det inte är så kul att svettas ihjäl i arbetskläder (eller i andra kläder för den delen) men nånstans ringde en varningsklocka runt hörnet. Riiiing, riiing! Who’s there? Mr Winter, dear. Can I please stay for, like, an eternity? No! Go away, Mr Brrr…!
Anyways, från ett jobb till ett annat – dags att förlora sig i undertexternas värld. Have a nice one, people!
Kommentarer är stängda.