Det är inte ofta jag blir förbannad men idag gör jag ett undantag. Klockan ringde strax före sju imorse och jag släpade mig upp på min lediga dag för att slänga in några tvättmaskiner. Trodde jag.
När jag kommer ner till tvättstugan är dörren till tvättrummet låst och nyckeln (som brukar hänga utanför) borta. Helvete. Jag tänker några väl valda ord, skriver sen ner dem på en lapp som jag klistrar upp på dörren och försvinner upp till jordytan igen.
Efter en timma går jag ner igen och hoppas på mirakel. Nix, ingen nyckel. Dörren låst. Skriver en j-a lapp till. Går upp igen. Ingen idé att lägga sig och sova, the moment has passed liksom.
Klockan snart nio. Ingen åtgång åt tvättmaskinerna fortfarande. DAMN. Jag får springa och försöka hitta nån kemtvätt som kan fixa grejer jag måste ha tills imorgon. Skitkul, eller vad säger ni?
Varför kan man inte respektera att folk faktiskt ha ett liv? Grrr….