Jag var nära en hjärtattack idag…och räddade min sis på köpet. Vi stod i en oskyldig aura och väntade på våra koffeinshots på Espresso House imorse när jag gjorde en fasanfull upptäckt. Bakom min sis rygg hissade följande sig ner från taket:
Oh. My. God. Jag roffade åt mig systern som började på mantran ”döda den! döda den! döda den!”. Försökte förklara att jag inte kan göra det när den hängde i luften (risiko för att den hoppar på mig = very big) och fick vänta i fasanfulla sekunder innan den behagade komma ner till marken. ”Med skon, med skon” lät det nu från min syster och med de orden slutade spindels resa till jorden (läs marken).
I am so sorry, Gud. Verkligen. Jag ville inte döda en levande varelse men jag hade inget val. Får väl brinna lite hos honom i underjorden innan jag får komma och äta luftiga bakelser bland molnen hos dig. Forgive me. Jag är en hemsk människa (fast jag har matat den hemlösa katten två gånger idag…räknas det? Inte? Just asking, just asking). En hemsk människa som förmodligen skulle göra samma sak igen utan att blinka (vill inte riskera att tappa spindeln ur sikte eller nåt). Some things never change.
Kommentarer är stängda.