Igår hann jag med både frisörbesök och manikyr (hår-och klorakuten) så nu slipper man plocka ut fåglar som fastnat i svintot (hände en polare till mig, for real – en duva fastnade i hennes Marge Simpson-håruppsättning. Kid you not) och kan gestikulera med händerna utan att skära av kroppsdelar på folk. Nice.
Det enda baksidan (med håret) är att jag av nån anledning alltid ser ut som om en elefant trampat mig på skallen – håret är plattare än platt. Spelar ingen roll hur mycket torrschampo eller annat skit som slängs i. Lika platt som jordklotet i våra förfädernas skallar, typ. Som tur är hittar stråna tillbaka till nåt som liknar normalt hår efter att jag tvättat det, så paniken sparas till nåt bättre tillfälle (såna dyker ju upp med jämna mellanrum).
Anyways – ha en lovley dag, todos…panica or not!