Likt resten av Sveriges befolkning börjar jag dregla hutlöst så fort helgen visar sig på horisonten. Fast anledningen till mitt lilla dregelhav skiljer sig nog från den vanliga – det är nämligen helg även i tidningarnas värld, och tidningshyena som man är innebär detta julafton en gång i veckan, hehe.
Jag brukar köra en morgonpromenad (om jobbet tillåter, of course) till Centralen där purfärska engelska skvallerguldklimpar otåligt väntar på mina glupska fingrar. Jag försöker även få med de svenska fredagsbilagorna som Klick och Extra, även om de har långt kvar till samma ”utomordentliga” standard.
Imorse var jag ute och handlade lite nödvändigheter och tänkte plocka på mig Klick då jag suttit med jobb hela fredagen och inte hunnit att få med den (händer inte så ofta). Eftersom jag är på besök i en av de…eh…mindre städerna i Sverige innebär det i sin tur att dagstidningarna verkligen kommer mitt på dagen (och inte med tuppen som jag är van vid). Slutsumma? Moi inne på ICA, mindre panikutbrott.
Lösning? Hitta en kiosk med en icke-svensk ägare (fact, jag är själv utlänning) och tigg till dig Klick utan själva tidningen (som ju inte finns att köpa). Bingo! Jag kunde knalla hem i solskenen med Klick som krampade sig fast vid min hand (eller var det tvärtom?). Ibland får man rädda dagen själv, eller nåt. Ciao, people!
Den där fyrkanten är som Bob fyrkanten (eller vad han nu heter) – ihålig, if u care too take a closer look!