Porten till himlen…

…hittar ni här:

Jag har turen att ofta kunna börja min dag med att kliva in genom dessa himmelska portar och rasta både den fysiska och mentala delen av that DNA-stuff of mine. 

 

Hur lyckligt lottad är man inte när man har Djurgården på krypavstånd? Very much, my darlings. Very much indeed. Likt resten av ”the locals” brukar jag ta en morgonwalk (alternativt joggingrunda om jag känner för att leva farligt då och då) för att samla både kraft och ro för resten av dagen. 

Så idag började helt underbart och bortsett från att jag skar upp halsen med en bloody brödbit när jag krängde i mig frulle efteråt (ja, jag var väldigt hungrig…där ser man vad girighet kan åstadkomma) så ser det ut att bli en lovely day – lite/mycket jobb, träning och vänner. 

What’s more to ask for? Have a nice one, guys!

 

4 svar på ”Porten till himlen…”

  1. Ibland har man en falsk idé om saker, du tycker att de är fina men verkligheten är helt annorlunda. Czy nie tak? Men jag tror dig i alla fall och hoppas att jag kan snart ta en lååång promenad på Djurgården 🙂

    Na razie, Casia !

  2. Så här är den berömda Djurgården 🙂

    Widzialem "Brama Piekl" w Muzeum Rodina, kiedy bylem w Paryzu. Dobranoc, spij dobrze, pani Sobczak !

  3. Så här är den berömda Djurgården 🙂

    Widziałem "Brama Piekł" w Muzeum Rodina, kiedy byłem w Paryżu. Dobranoc, śpij dobrze, pani Sobczak ! Haha…

Kommentarer är stängda.