Bara en liten snabbis så här på kvällskvisten innan jag drar ut på jobb:
Imorse hittade jag ännu en snyltare i mitt hår (den måste ha passat på när jag var ute och powerwalkade i skogen imorse…note to self: inga fler skogsrundor!) and here comes the worst part – armarna flög runt i panik för att få bort inkräktaren. Panikutbrottet skedde hemma framför spegeln och JAG KAN FORTFARANDE INTE HITTA DEN FÖRBANNADER SPINDELN! Aaarrgh!
Okej, det var pyttesmå åtta ben (brrr!) men hur fort kan de springa, egentligen? Don’t tell me, by the way. I don’t wanna know.
Well, hoppas att DEN FÅR DET TREVLIGT HEMMA HOS MIG nu när jag blir borta över natten. Feel like home, little creature. Men jag skulle inte vilja vara i dina skor imorgon, dear. Hehe….
Åh, men det är snällt av dig att hjälpa dessa stackars små varelser ! Du är ett helgon med ditt stora hjärta. Haha, I love your humor too, P. 🙂 And you are a keenly bright woman (oui, quel fantastique cerveau tu as, c’est la vérité, P.), Na razie !
– Till spindeln : Bonne nuit et fais de doux rêves, petite araignée !