När jag bodde i Palma besökte jag en gång den ökända gourmet-restaurangen Koldo Royo där jag efter en hel del övertalning klämde i mig något som skulle vara en absolut delikatess – vaktel (småfåglar, för er som undrar. Det gjorde jag).
Vacker utsikt och gott vin – men det kan fås på många andra ställen.
Jag tuggade av ren artighet och tackade Gud för att han iallafall hade smak att fixa med ett gott vin (han om någon vet ju vilken stor betydelse det har för helheten). Notan fick min plånbok att förlora vettet ett x antal gånger och jag minns att mina hjärceller hjärtligt pekade med fingret mot sina skallar i ett snurrande tecken. Ja, jag vet – inte så smart av en gourmetamatör till tunga att försöka sig på såna matupplevelser. Men hey, man lär sig av sina misstag.
Så idag satt jag av en del av eftermiddagen i följande miljö:
Enkelt, vackert och gott.
En hotellrestaurang i en småstad – inga size zero fåglar på menyn och jag blev inte rånad på köpet heller. Ínget märkvärdigt men just därför allt annat än obetydligt.
Än en gång är det det enkla som ger stora intryck…Ciao!