Det växer ut spagettiben på mitt hjärta när jag ser följande:
US Airways kraschade Airbus 320 igår.
Som f d flygvärdinna traskade jag inte omkring på 10 000 meters höjd och oroade mig för att smälla i marken. Det var vilket arbete som helst, men två gånger fick jag vara med om incidenter som kunde ha slutat riktigt illa. Tack vare änglar till piloter och så Han däruppe (såklart) sitter jag dock idag med samtliga kroppsdelar intakta.
De 155 personerna som fanns med på planet som igår kraschlandade i Hudsonfloden, New York, kan tacka ovannämnda. Piloten Chelsey Sullenberger, hade många flygtimmars erfarenhet på den 57 åriga nacken och Han däruppe var också med på noterna.
Jag kan bara tänka mig till vilka tankar som flög genom Chelseys huvud när han två gånger gick igenom det sjunkande planets kabin för att försäkra sig om att ingen fanns kvar ombord.
Och jag kan också bara tänka mig vilken otrolig insats hela besättningen gjorde för att rädda alla dessa människor.
Ibland sker mirakel, glöm inte detta.
ja, man undrar ju hur många av alla dessa kaptener som verkligen är fit-for-ditch när det väl gäller…? De flesta av "våra" kaptener skulle nog oxå vara en hjälte idag….och definitivt "vår" cabin crew 😉
Mer hjältinnor i pressen, tack! haha
kram
oh my god.. alla som jobbat inom flyget vet att detta verkligen är ett mirakel…sannolikheten att någon överhuvudtaget överlever vid en krasch på vatten är väldigt, väldigt liten.