När jag vaknade satt en utomjording och stirrade på mig:
Vem är du och var kommer du ifrån?
Jag antar att saken måste ha förvirrat sig från nån avlägsen galax och dumpat ner hos mig nån gång under natten. Lite läskigt när man vaknar till en sån blick…men som tur var försökte den inte med hypnos, bortföring och allt det där vanliga som hör till (eller vad vet jag, det hade kanske varit ett trevligt sätt att spendera en vanlig måndag på).
Anyways, nu lämnar jag utomjordingen åt sitt öde och knallar bort i solskenet – dags att ta sig tillbaka till Estocolmo, kneget och livet i övrigt. Ciao!