Ibland känner man en viss samhörighet med någon, och här är ett par tecken på att jag och en vampyr egentligen är en och samma person (just nu – läs väldigt, väldigt tidigt på morgonen):
– Vi skyr båda soluppgången (fast för min del man nog ta bort ”sol” från ordet ).
– Vi stryker längst stadens gator i mörkret (vampyren flygandes, jag krälandes – och då är det ändå en förfining av hur jag egentligen tar mig fram).
– Vi gillar halsar (hm…undrar om det inte ska vara ”halsa” i mitt fall…hm).
– Båda dricker rött (nja, det stämmer förresten inte. Jag föredrar vitt. Men ändå – en dryckespolare!).
– Båda gillar att visa tänderna (hey, ett leende botar det mesta!).
– Vi hatar vitlök (föredrar trevligare dofter).
– Vi sviker det där med korsar (jag – en väldigt dåligt praktiserande katolik. Vampyren – ingen kommentar).
En tvillingsjäl som gillar själar…
Ni ser – klockan fyra på morgonen är det lätt att hitta en annorlunda sanning…Även om en diskutabel sådan. Nu är det dags för lite flygplatsblod…eller kaffe, som ni vanliga dödliga kallar det för. Hehe. Ciao!